Om att skriva

Lite då och då

Jag har inte skrivit något om att jag skrivit eftersom jag helt enkelt inte skrivit.

Det jag försöker säga är alltså att mitt manus varit orört i någon dryg vecka, eller två… Eller ännu mer?! Usch, nej, det vill jag inte tänka på.

Men det är sommar och jag märker att fler än jag har svårt att få till manusskrivande eftersom sommaren lockar med lite annat. Jag har visserligen inte haft jättemycket annat, men lite grann. Då och då. Så tid har funnits. Bara inte skrivenergin.

efter regn kommer sol
    Det kan bara bli bättre…

Annat som är på sparlåga för tillfället är ju bloggandet. Inte bara att det skrivs färre inlägg. Färre läser också inläggen. Då är det väl verkligen läge att fokusera på sitt manusskrivande istället, eller hur? Så det ska jag försöka med. Jag kommer alltså prioritera om lite här nu i det närmsta och inte blogga lika mycket utan istället lägga den tiden på mitt manus. Vill ju bli klar med redigeringsomgång 1 så snart som möjligt. Helst igår. Tyvärr gör ingen annan jobbet åt mig och jag har bara mig själv att skylla för att det dras ut på det.

Helt tomt kommer det förstås inte bli. Böcker ska läsas under semestern och recenseras och tankar som en bara måste blogga om kommer skrivas. Men inga 5-6 inlägg per vecka som annars blir det inte. Men vi ses här, lite då och då 😉

 

Om att skriva

Länge leve (bok)bloggen

Apropå det med att bloggen fyllde två år igår  – vilket jag som sagt skulle missat om inte wordpress hållit koll på det – tänkte jag lite på det där med livslängd på bloggar. I våras läste jag en artikel om bokbloggars livslängd (vilket jag skrev kort om då) och det är så att många bokbloggar når två-års-strecket, knappt eller precis, och att de sedan dör. Okej, dör är ett rätt starkt ord, men de som bloggar verkar någonstans efter cirka två år tappa intresset.

Det stod inget i artikeln om varför bloggarna slutar uppdateras. Själv tänker jag att bloggar som handlar om att läsa borde vara lite mer långlivade. Min tanke är att om man gillar att läsa kanske man också gillar att skriva och då skriver man kanske vidare på sin blogg fastän man inte har hundratals (eller tusentals!) följare. Skrivandet i sig kanske kan vara roligare än att man ska bli läst? Dessutom, genom att lista lästa böcker får man en överblick så man att lättare kommer ihåg vad för litteratur man tyckt om. Fast det är väl så jag fungerar. Jag läser, skriver om vad jag läser, och jag skriver och skriver om det. För jag gillar att skriva. Ibland är det annat som tar kraft och tid men bloggandet vill jag ändå inte vara utan. Dock kan jag förstå om idéerna till vad man ska blogga om kan tryta, liksom orken, och att det kan vara orsaker som får många att sluta blogga.

Det finns såklart fler orsaker än så till att en blogg upphör. Kom gärna med egna funderingar kring detta. Hur som helst, det jag ville säga var i alla fall att jag håller tummarna för ytterligare två år, och många fler därefter. För mig och alla andra 😉