Om att skriva

Redigerarrapport

Det går långsamt. Igen. Till kursen har jag lämnat in mellan sex och tio sidor per inlämning. Så gott som varje vecka alltså. Ibland får jag tillbaka mycket att redigera. Ibland nästan inget. Men jag har kommit efter i redigerandet. Har ju lagt en hel del tid i september och början av oktober på mitt nystartade företagande som skrivcoach och lektör.

Så. En sak i taget. Känns som att vissa saker med företagandet börjar sätta sig. Därmed bör jag också kunna få mer tid att fördela till redigerandet.

Förra veckan gjorde jag t.ex. om ett kapitel till två. Hade skrivit till såpass mycket att det blev för långt annars. Som tur var fanns ett naturligt ställe att bryta på.

Hur går det för dig med redigerandet och skrivandet? Något mål du siktar mot?

(Hemsidan för skrivcoachandet: http://www.helenaaskrivcoach.com)

Om att skriva

Visst, visst. Det kan jag visst.

Vad i hela friden fick jag visst ifrån? Stackars manuset blir översållat när jag skriver nytt. Och jag blir tokig på mig själv.

Visst, visst … Det funkar visst alldeles utmärkt att slänga in visst precis hela tiden. Jo, men visst. Testa själv. Eller inte!

Om att skriva

Men, men, men och… gulp

Jag har men-sjukan. Är besatt av ordet men. Eller ja, rättare sagt, i några kapitel är men ett helt galet återkommande ord. Som om jag inte kan börja en mening utan men.

Men, (ops!) inget ont som inte har något gott med sig. Jag kommer framåt. Trots att jag måste försöka ändra på nästan alla men-meningar.

Dessutom. Efter några veckors moget övervägande har jag nu ändrat min gravatar. Ni vet den där bilden som förföljer en överallt när man gör kommentarer och så vidare… I valet och kvalet att välja en sommarbild från i somras och en vinterbild från i vintras vann vinterbilden. (Winter is coming after all.)

Så nu möts ni av mitt vintriga Stockholms-jag överallt. Alternativet var ett somrigt Bråvalla-jag. Men (!) den bakgrunden störde lite mer. Stockholmsbilden med stadsbiblioteket bakom kändes lugnare. Plus, hallå! stadsbibliotek liksom. Kan det bli mer rätt?!

Här ser ni vad jag tampades med. Ni fattar svårigheten i att välja va? Det är inga lätta val en har att göra som bloggare. Som att visa upp sig själv i en gravatar… Hjälp! Men, (vad är det med mig?!) jag tyckte det var dags att lämna kladdkakan med jordgubbshjärtat även om det verkligen är jag – för vad är väl bättre än kladdkaka och jordgubbar? Men, (stön) inget författarporträtt direkt, utan rätt och slätt jag. 😉

 

Om att leva, Om att skriva

Soffliggare nummer två

Det är lite segt med inläggen här märker jag. Pysslar med att läsa om manuset igen. Låter nu också andra halvan ta del av det och han markerar tydligen sådant som han upplever stoppar upp texten. Utmärkt tänker jag. För den ska ju flyta. Jag gör likadant när jag redigerar. Ändrar på det som gör att jag känner att meningarna inte flyter på. Byter något ord här och där. Jämnar till.

Annars lite segt också med ork. Då läser jag gärna och just nu är det både Persuasion och Harry Potter som gäller, för att kunna välja efter humör. Katten håller sällskap i soffan. Man får inte klappa henne för mycket. Då tycker hon pälsen blir smutsig och går iväg med en lång blick på en. Knäppa katt. Hon har värsta fina pälsen som lockar till mängder av klappande, men se det går inte. Bara på hennes villkor.

​Och ja, hon ligger på ett lakan. Eftersom katterna älskar soffan lika mycket som jag gör, är det enklast att täcka med ett lakan. Alla ni med katt vet hur svårt det är få bort päls från tyg. Nu, bara att tvätta av och när gästerna kommer inga lakan, utan fräsch soffa. Yay!

 

Om att leva, Om att skriva

Redigering och gestaltningsfunderingar

Två kapitel fick sig en rejäl omgång igår. Det ena redigerades en hel del. En dialog fick t.ex. ett ansiktslyft plus att kapitlet förlängdes med två och en halv sida, och det andra… Ja, det putsade jag på både här och där. Jag funderar fortfarande på om jag kan göra det skarpare.

Ett gott dagsverke. Och den där kursuppgiften som gav stort motstånd under veckan, den gjorde jag klar redan på lördagen. Så söndagen blev helt fri till manusarbete.

Eftersom det varit en del inlägg i det sista om gestaltning (t.ex. i veckan Debutantbloggen och Nästa sida) har jag förstås haft ögonen riktade extra mycket mot mina gestaltningar och avsaknaden av dem. Ibland är de bra, ibland kan de helt klart bli bättre. Men just nu lägger jag inte jättemycket energi på att fixa just med dem. Sedan om det blir för mycket av ena eller andra… Ja, då kanske någon får tycka till om det och så ändrar jag mer än gärna. Men nu vill jag komma framåt. Och du, har du inte läst inläggen på respektive blogg, då tycker jag verkligen du ska göra det. De är både underhållande och tänkvärda.

Och så tar jag tillfället i akt och hälsar två nya följare som dykt upp här i veckan välkomna. Tack för att ni läser och vill följa min blogg 🙂

 

Om att leva, Om att skriva

En dag med mycket och ändå för lite

Söndagar är för korta. Jag är nöjd med att jag hunnit redigera flera timmar och att jag hunnit skriva lite nytt också (448 ord) men jag skulle gärna ha gjort ännu mer. Men så behövde jag lämna tillbaka några böcker till biblioteket. Och fisken behövde nytt vatten och få bort algerna. Och naglarna behövde verkligen nytt nagellack. Lite dammsugning behövde också göras, med betoning på lite. Gjorde bara hälften. Fast jag dammade duktigt i hela lägenheten.

Och då har jag ändå inte fått klart min praktikrapport som jag tänkt gjort idag eftersom jag hade sista handledningstillfället igår. Ja, ja. Mycket gjort, ändå en känsla av att inte ha hunnit med. Knäppt det där.

Roligt är i alla fall att jag under slutet av veckan har fått två nya följare. Välkomna till min blogg och tack för att ni läser och vill följa den. 🙂

Och så har jag tittat på konståkning. Här är VM-guldvinnaren Yusuru Hanyu.
Om att skriva

Tankspritt skrivtillstånd

Jag ville väl egentligen bara skryta lite. Är liksom på skrivbanan igen. Efter två hela veckors uppehåll. Fem nya sidor igår, dvs 1652 ord. Yay!

Och idag tänkte jag kolla hur det blev i förhållande till kapitlet i övrigt och det efterföljande kapitlet. Jag har för mig att jag skrev ut texten, däremot tycks jag ha lagt ifrån mig den på kontoret för den var inte i väskan nu när jag kollade. Värst är att jag inte kan minnas alls att jag lade den på typ skrivbordet eller så. Men det måste jag ju ha gjort. Var skulle jag annars ha lagt texten?