Böcker

M.R.C. Kasasians personlige detektiv

Jag har läst M.R.C. Kasasians två senaste böcker om detektiven på Gower Street, Mr Sidney Grice och hans skyddsling Miss March Middleton. Av dessa två, The Secrets of Gaslight Lane och Dark Dawn Over Steep House föredrog jag den första, dvs bok nr 4 i serien.

The Secrets of Gaslight Lane uppfattade jag hade en tajtare handling med fokus på en sak, ett antal mord som skett vid två olika tillfällen i ett och samma hus. Att M.R.C. låter en plats, såsom olika hus, få vara en viktig pusselbit i sina deckarhistorier är spännande tycker jag som alltid gillat hus och deras bakgrunder. Vilka som bott där och hur det var då.

Dark Dawn over Steep House tycker jag hade en mer splittrad intrig och det var svårt att hänga med i alla turerna ibland. Detta är inte en bok en kan lägga undan ett par dagar eller en vecka (om en inte har hästminne) för då bleknar vem som är vem bort och vem som gjort och sagt vad. Trots att jag läste mer eller mindre i ett streck under ett antal dagar hade jag ändå svårt att få ordning på vad radarparet Grice och Middleton sysslade med vissa stunder.

Samtliga böcker i serien, fem hittills, har varit underhållande och ofta rätt otäcka. Dark Dawn over Steep House handlar om våldtäkter, inget lätt ämne alls som dessutom leder till brutala mord. Förutom att morden i sig kan vara rätt hemska, är det viktorianska London som spelas upp i så många scener mycket otäckt i sig själv. Fattigdom och svår misär, sjukdomar och orättvisor beskrivs utan några lager. Den döende moderns med sina febersjuka barn som tigger för att ett par sidor senare sitta döda intill en husvägg, fortfarande med handen utsträckt mot de som går förbi, för att ge ett exempel.

Ändå, trots allt det otäcka och brutala är jag förtjust. Inte i detta visserligen, men i de två huvudkaraktärerna. Miss Middleton, en ung kvinna ensam i världen som får bo hos sin gudfar, har huvudet på skaft även om utseendet tydligen inte är till hennes fördel. Hon är snabb i replikerna och därför blir dialogerna mellan henne och Mr Grice ofta roliga och dråpliga. Mr Grice i sig är en speciell man utan intresse att göra andra till lags. Han sätter sig själv främst och hans intressen går före allt annat.

I sociala situationer gör han ungefär samtliga obekväma, och det är få som har överseende med hans sätt. Författaren Kasasian ägnar gärna tid åt att beskriva vad som sker under tiden samtalen tar plats. Detaljerat kan jag som läsare få veta, genom Miss Middeltons ögon då eftersom hon är berättaren, hur Mr Grice rör sitt te (länge och i solens riktning för att han efter en stund till exempel uppger att tevattnet har rörts för länge), hur Mr Grice håller på med sitt glasöga (han har förlorat ett öga och tappar ofta ut ersättningsögat) eller att han kryper runt på golvet och samlar damm och grus i små tuber för att analysera dem av anledningar som inte alltid måste ha med det fallet de fått i uppdrag att göra.

Runt dessa två finns ett mindre persongalleri bestående bl.a. av Inspector Pound och Miss Middletons käresta, jungfrun Molly som missuppfattar ungefär allt som hennes arbetsgivare säger åt henne och en viss Harriet som Miss Middleton ibland träffar på en kvinnoklubb där de i lugn och ro kan få dricka sin sprit och röka sina cigaretter.

Att beskriva M.R.C. Kasasians serie är svårt. Vill du ha ett smakprov kan du läsa mitt tidigare inlägg, Smakebit på söndag – The Curse of the House of Foskett, från bok nummer 2. Men vad kan jag annars säga. Här kan du få allt, närgångna detaljer från obduktioner, ett snabbt replikskifte, mycket humor och en detektiv vars genialitet i att lösa brott kan mäta sig med Sherlock Holmes och Hercule Poirot.

Vad gäller Monsieur Poirot finns det en scen från tv-seriens första säsong (den med David Suchet som Poirot) som hade ett replikskifte som återkom nu i Dark Dawn over Steep House. Båda två detektiverna beklagar sig över landsbygden som de finner ödslig och vars friska luft inte alls är att föredra framför Londons. Kul. Har måhända M.R.C. Kasasian sett denna scen och medvetet eller omedvetet snott den, eller råkar det helt enkel vara en slump? Och på tal om egenheter i karaktären Mr Grice. Jag tycker allt att han har mycket gemensamt med BBC:s Sherlock. Överlägset intellekt som han inte tvekar att slå andra i huvudet med eller t.ex. ointresset för andra och oförmågan till omtanke och vänlighet, så som det i alla fall verkar vid en första anblick.

Och detta med att Mr Grice envisas med att kalla sig för personlig detektiv istället för privat, ja det har inte jag förstått mig på. Kanske tycker han, som vidhåller att sociala relationer inte passar för honom, att privat kommer för nära? Oavsett vilket, denne personlige detektiv är rätt charmig och rolig att läsa om. Jag hoppas förstås på fler böcker i serien. Gärna snart.

 

 

Annonser
Frågor

Bokbloggsjerka – Sherlock Holmes My Number One

Annikas bokbloggsjerkaI bokbloggsjerkan hos Annika kommer en fundering kring Sherlock Holmes och som ett fan av denna karaktär – i de flesta former faktiskt – måste jag ju vara med trots att jag inte är hemma i helgen. Annika beskriver sin relation till Arthur Conan Doyle skapelse och undrar följande: Vilken är din? Har du läst böckerna? Har du någon favorit? Har du sett tv-serien/tv-serierna? Kort sagt, skriv om vad du vill så länge det har med Holmes och/eller Doyle att göra.

Som sagt, stort fan av karaktären. I tidig tonår läste jag böckerna, eller novellerna som det ju är. Dessutom tittade jag på en tv-serie. Den med Jeremy Brett i huvudrollen. Alla filmer som kom på tv såg jag också. Minns inte mycket av vad jag tyckte om dem, men de intresserade mig eftersom jag gillar konceptet med denna speciella karaktär och hans eviga följeslagare Dr Watson.

the private life of sherlock holmes billy wilderEn film som dock stack ut var från 70-talet. Den baseras fritt på Conan Doyles berättelser. På svenska heter den Sherlock Holmes Privatögat privat och är ganska annorlunda. Holmes håller på att sätta sitt goda rykte på spel när han tror sig hjälpa en ung kvinna som en kväll levereras till hans dörr efter att hon fiskats upp ur Themsen och har glömt vem hon är, men hon hade en lapp med hans adress i handen… Komplikationer och hemliga projekt på drottningens order. Det är inte ofta Holmes trampar i klaveret men här gör han det. I filmen kan vi se vackra ballerinor, ett antal dvärgar, Loch Ness-monstret och kanariefåglar. Så ja, den är rätt speciell, men mycket underhållande. Skulle gärna se den igen.

Annars är det BBC:s produktion Sherlock som gäller för tillfället. Tycker, likt många andra, att serien är suverän och något av det bästa som går att se på tv just nu. Filmerna med Robert Downey Jr. gillar jag också skarpt. Dock har jag inte förstått tjusningen med den amerikanske serien Elementary – även om jag i ärlighetens namn inte gett den en riktig chans. Tyckte bara den var för vanlig när jag kikade på något avsnitt.

bbc-sherlock-liten

boström från holmes till sherlockI övrigt håller jag på att läser Mattias Boströms faktabok Från Holmes till Sherlock. En ypperligt intressant bok som jag plockar upp lite då och då när jag vill fylla på med sköna faktabeskrivningar om hur Conans Doyles karaktär kom att bli den största detektiven i historien. Eftersom jag bara kommit halvvägs med boken är det precis innan novellerna började filmas, men oj, vad jag ser framemot att läsa om detta och hur Holmes blev vår tids Sherlock!

Ja, det var det. Jag ska försöka få till lite tid nu när jag kommer vara på resande fot att se vad ni andra har skrivit. Kanske får jag tips om något jag missat. 😉 Trevlig helg!

Frågor

Tematrio – Deckarfavoriter

temadeckare lyranDags för veckans tematrio och så här i påsktider är det deckartema hos Lyrans Noblesser – med en väldigt fin temabild! Vilka är dina tre favoritdeckare? Presentera en bok, författare eller romanfigur. 

1. Först ut i veckans trio blir författaren Elizabeth George och hennes polisdeckare med Thomas Lynley och Barbara Havers. Jag gillar både böckerna och tv-serien.
havers o lynley
2. Tidigt läste jag sir Arthur Conan Doyles Sherlock Holmes och tittade på de filmatiseringar och tv-serier som tv sände. Favorit serien på tv har så klart blivit den senaste från HBO.
bbc-sherlock-liten
3. En annan deckare jag läste ännu tidigare än Sherlock var böckerna om Kitty, eller Nancy Drew som hon egentligen heter. Carol Keene har visserligen inte skrivit alla böckerna om tjejen som gillar att lösa mysterier, även om hennes namn står på omslagen, men vad gör det egentligen? Nancy Drew-deckarna gav några timmars härlig lättsmält läsning för många år sedan.
Nancy drew

 

Och så har jag fått ännu en följare att hälsa välkommen – kul att du vill följa min blogg!

 

Frågor, Om att läsa

Bokbloggsjerka – Passande karaktärsnamn

Annikas bokjerkaHelgens bokbloggsjerka från Annika handlar om karaktärers namn. Finns det någon karaktär som bär upp sitt namn exeptionellt bra? 

En bra fråga. Jag kom att tänka på några namn, dels de med en betydelse som kännetecknar deras personlighet och dels om de är en skurk. Uppenbara namn som Lucius Malfoy och Wormtail, från Harry Potter eller James Moriarty, Sherlock Holmes ärkefiende.

Just Sherlock Holmes tycker jag är ett väldigt bra namn på denna sena 1800-tals detektiv. Sherlock och Mycroft (som ju är hans bror), är två annorlunda namn med lite gotisk klang, i a f i mina öron.

Ett mer modernt sådant namn som jag tycker låter bra och som verkligen är välkänt är ju det som tillhör agenten med rätt att döda, Mr Bond, James Bond.

Tjejnamn har jag svårare att komma på, men ett namn som poppade upp tillhör en karaktär jag inte känner till så bra: Modesty Blaise.  Annars tyvärr dåligt på tjejfronten. Hoppas ni andra har fler tjejer att komma med 🙂