Om att skriva

När jag blev publicerad

Jag städade ur garderoberna i somras. Inte alla, för det orkade jag inte. Men så skönt att få undan en del åtminstone. Då hittade jag en tidning, Story, med min novell i. Japp. Jag är publicerad novellist. Eller vad det nu heter?

Story, tänker du nu (om du är gammal nog), var inte det en fånig novelltidning med historier om att man sett spöken, kärat ner sig i grannen, gjort dumheter på fyllan osv? Japp. Den finns inte längre. Men då, någonstans där i slutet av nittiotalet läste jag sådant ibland. Mest i semestertid.

Men, åter till novellen. Det är ju inte som att jag slår klackarna i taket när jag läser vad jag skrev. På samma gång skäms jag väl inte ögonen ur mig heller. Jag blev ju faktiskt publicerad. Med något jag hittat på. Helt själv. Hurra för mig, och mitt sena tonårsjag!

Novellen ska visserligen vara tagen ur verkliga livet. Det hade jag svårt att tro på, att alla novellerna var ”på riktigt” och jag brydde mig inte alls om att jag fabricerade ihop en historia som inte hade med mig och mitt liv att göra. So what liksom, det som säljer det säljer. För ja, jag fick pengar för detta. Tjoho! Minns inte hur mycket men ändå.

Sedan har novellskrivandet gått uruselt. Jag skriver inte noveller. Gjorde ett försök att få något publicerat för ett gäng år sedan. Det gick inte. Att hälften av mina försökt lyckats känns ändå som en bra statistik.

Och novellen? Ja, den ska ni få läsa i sin helhet om några dagar. Så håll utkik efter en smaskig historia tagen direkt ur det verkliga livet. Snart i en blogg nära dig. 🙂

Annonser