Om att läsa

Bättre med en bok i handen än ingen alls

Efter att nyligen ha slukat Ull och Hemligheten på Mercy Close funderade jag lite på begreppet bladvändare eftersom de kan sägas passa in i den kategorin. Under litteraturvetenskapskursen här under våren har jag förstått att en bok som kallas bladvändare, en bok som alltså läses med stor iver eftersom läsaren vill veta vad som ska hända, inte riktigt har den kvalitetsstämpel som ”finare” romaner har. Att klassa in skönlitteratur i kategorier som bra och dåligt ogillar jag, men förstår samtidgt konceptetet med att vissa böcker följer vissa mönster som gör att de ses som lite enklare och att de därmed även inte håller samma kvalitet som vissa böcker som räknas till den ”fina” litteraturen. Det som är ovanligt och unikt ska alltså vara bättre… Återigen, bra och dåligt. Jag ogillar att man tänker i de termerna. Jag tyckte att Hull var spännande, lättläst och intressant. Däremot gillade jag inte allt i den och tycker därför inte att det är en av de bättre böckerna jag läst. Det gör den varken bra eller dålig, utan det handlar om mitt tycke och smak.

Det viktigaste för mig är läsningen i sig själv. Få hellre någon med läsmotstånd att läsa vad den tycker är bra än att påtvinga den litteratur som ska läsas på grund av de kvaliteter boken anses ha. Säg inte ”läser du bara serier, manga, deckare, harlequin…” (eller vad det nu kan vara för romaner som följer sina mallar och som generellt ses som lite sämre kvalitetsmässigt) utan säg ”vad roligt, vad intressant” och få till en diskussion om läsningen. Okej, det kanske kan låta lite tillknäppt men med unga läsare… Att få uppmärksamhet för läsningen och positiv bekräftelse, det kan liksom bara bli bra. Och det funkar på vuxna också. I alla fall så blir jag jätteglad över sådana diskussioner och misstänker att nog även du kan bli det om någon frågar dig om den bok du läser eller vad du gillar att läsa. Särskilt kul blir det när denne någon verkligen lyssnar och en diskussion kommer igång.

Så hellre en bok i handen än ingen alls 🙂