Om att skriva

Snigelredigering i slutfas 2

Jag närmar mig slutet av redigeringsomgång 2. Denna 2:a har bestått av att gå igenom det jag redigerade i vintras. Pauser i redigerandet är bra, det säger många. För medan manuset vilar växer man som människa, man lär sig se på världen med nya ögon och kommer till insikt om än det ena och än det andra. Man mognar. Eller?

Nej, jag vet inte om det händer så hysteriskt mycket på det planet men i alla fall… Det är bra att lägga bort texten som man kanske känner till lite för bra. Då den återupptas blir det faktiskt så att man ser den i ett nytt ljus. Åtminstone är det så för många och så är det även för mig.

Så min snigelredigering kommer snart gå in i en 3:e fas. Den mer analoga fasen. Jag har nu snart all text utskriven på papper och detta nya medium kommer förhoppningsvis ge mig flera aha-upplevelser där texten träder fram i ett nytt perspektiv. Frågan är bara när det är dags att ta itu med denna 3:e fas av snigelredigeringen.

Kanske kan det ske redan under min lediga vecka som börjar efter helgen? Kanske kommer snigelredigeringen att övergå till racerbilshastighet? Nope, troligen inte. Och det är nog bara bra.