Böcker

Underhållande Kinsella x2

Sophie Kinsella är ett stående sommarläsningsinslag för mig. Utan en Kinsella-bok någonstans under sommarmånaderna blir det ingen riktig sommar. I år blev det Wedding Night och I’ve Got Your Number. Två underhållande böcker, den ena mer tilltalande än den andra.

Wedding Night var inte favoriten av de två då den var mer farsartad än jag gillar. Men ändå mycket rolig med en invecklad intrig och intensiva förälskelser som ställer till det för karaktärerna. Vi har systrarna Lottie och Fliss, där Fliss är den som försöker stoppa lillasyster Lotties bröllopsnatt eftersom hon är övertygad om att systern begått ett jättestort misstag när hon inom loppet av några få dagar gjort slut med pojkvännen, träffat en fd pojkvän från tonårstiden i Grekland och gift sig med honom. Att Fliss har sina egna bekymmer med en fd make som lastar över sonen på henne när det är hans dagar och att skilsmässan gjort henne mer bitter än hon vill erkänna gör inte saken enklare.

I’ve Got Your Number tycker jag var starkast av de två, och även en av de bättre av Kinsella som jag hittills läst. Poppy hamnar i trubbel när hon förlorar förlovningsringen och i villervallan blir av med sin telefon. Men hon är inte den som ger sig i första taget och med en upphittad telefon från en soptunna ska hon se till att ringen kommer tillbaka innan fästmannen får veta vad som hänt. Det är ju bara det att det hela tiden ringer på telefonen och Poppy är ju inte den som låter bli att hjälpa andra när det behövs. Helt plötsligt förmedlar hon kontakten till en höjdare på ett stort företag och ja, varför inte passa på att se till att han hamnar i en lite bättre dager när hon ändå håller på. Som om det skulle uppskattas? Hon som redan känner sig nedtryckt när det kommer till de blivande übersmarta svärföräldrarna. Bara nu inte de inser att ringen som är arvegods är förlorad.

Att Sophie Kinsella låter en del dialog utspelas som sms mellan Poppy, höjdarn på företaget och exempelvis fästmannen skapar närhet och fart till handlingen som redan går i flygande fläng. Men på ett bra sätt. Vill du läsa en av dessa tycker jag du ska välja I’ve Got Your Number. Inte för att den andra är dålig, utan för att den här helt enkelt är lite bättre. 🙂

Och du, du har väl koll på att Kinsella egentligen heter Madeleine Wickham, ett namn hon också skriver under?

 

Vill du köpa eller läsa mer om Wedding Night kan du ta en titt här eller här. I’ve Got Your Number hittar du bl.a. här och här.

 

 

 

 

Annonser
Böcker

Finding Audrey – Sophie Kinsella

Att jag köpte Finding Audrey när jag träffade Sophie Kinsella på en författarfrukost i höstas, när hon var i Göteborg för bokmässan gör boken lite extra speciell. Att den dessutom överträffade förväntningarna gör det inte sämre direkt.

Finding Audrey handlar om Audrey som är hemma sedan en traumatisk händelse på skolan. Hon är på bättringsvägen och boken tar sin början när mamma vill kasta ut storebrorsans laptop genom fönstret. Han är minsann spelberoende, för det har hon läst i tidningen. Sedan backar Audrey i sin berättelse.

Audrey gömmer sig bakom sina solglasögon, undviker kontakt med alla utom familjen och sin terapeut. Och jo, så finns ju Linus, brorsans kompis. En kontakt hon inte vill undvika, även om kroppen och hjärnan skriker fara! och fly! när han är i närheten.

Det är kul, trots det tunga ämnet. Audreys iakttagelser är på topp när hon t.ex. filmar hemma som ett uppdrag i behandlingen. Mamma och pappa är roliga, med sina egenheter och lillbrorsan på fyra är både söt och rolig.

Finding Audrey är en bok för unga, men som vuxna kan läsa med stor behållning. Sophie Kinsellas språk är rappt och läsningen går i flygande fläng över de olika scenerna som för en fin balans ibland pausas och håller upp för handlingens lite tyngre bitar. Som tanken på att konfrontera en av plågoandarna som bidragit till att sätta Audrey i det här tillståndet.

En Kinsella som jag starkt kan rekommendera!

 

För att köpa Finding Audrey kan du kika in här eller här. Den går också att lyssna på, och så kan du säkert hitta den på biblioteket. (På svenska heter den förresten Var är Audrey? vilket låter som en pekbok och det ger ju helt fel signaler. Den är så mycket bättre än sin svenska titel. Vad tänkte man där egentligen?)

 

 

Om att läsa, Om att skriva

Läslusten styr

Jag var och hämtade ut ett par böcker jag reserverat på biblioteket igår. Johanna Lindbäcks Karta för förälskade och andra vilsna och M.R.C. Kasasians tredje bok om detektiven Sidney Grice och skyddslingen March Middleton. Förutom dem håller jag på med Sophie Kinsellas Finding Audrey. Fast den började jag egentligen läsa redan efter Bokmässan, men så kom annat emellan, och jag fick börja om nu i veckan. Den är förresten suveränt bra, på alla vis.

Nya böcker lockar, trots att jag har en fin TBR-hög som väntar. Men ja, ja. Jag låter läslusten styra.

Förutom att läsa har jag gjort mina två timmars redigerande här i helgen. Att det saknas en timma för veckans planering det gör inget. Kommer säkert tillfällen när jag gör mer någon annan vecka. Gott bara att få något gjort och hellre lite än inget.

 

Om att läsa, Om att leva

TBR innan bokmässan & Sophie Kinsella

Jag är väl inte sämre än någon annan bokmässebesökare, och tillika bloggare, så jag tar väl och skriver lite om bokmässan jag var på idag. Fast det inlägget kommer om någon dag. Först ut är nämligen min TBR hög (innan bokmässan – och jo, TBR om någon missat = To Be Read) plus några rader om lördagens frukostsamtal med Sophie Kinsella.

TBR
I högen finns recensionsexet Det som får plats, födelsedagsböcker längst ned, låneböcker i mitten och inköpta böcker högre upp. Lotta-böckerna som jag samlar på och bara har fyra kvar att hitta har jag läst sedan jag var nio år. Blev alltså jätteglad när jag hittade Lotta slår till på en loppis i början av september.

Ena låneboken,  Knausgårds Om hösten ska läsas till nästa bokcirkelträff och den andra Down Under är debutantbloggaren Johan Ehns bok som jag ville läsa så fort jag hörde talas om den. Böcker som ligger olästa och nya som läggs till är väl inga ovanligheter bland oss som skriver och läser. Då är ni säkert med på att jag har några olästa till som pockar på uppmärksamhet. Men de låg eller stod liksom så fint i bokhyllan att de inte fick vara med i inventeringen.

Frukost med Sophie Kinsella
Madeleine Wickham, som Kinsella egentligen heter, hade ett härligt sprudlande sätt att prata om sina böcker och sitt författarskap. Vad annat att vänta då böckerna tenderar vara likadana. Jag köpte hennes ungdomsbok Finding Audrey och andra halvan köpte den översatta Twenties Girl som han sedan förstod var den jag läste i somras – igen. Men det var  ju klart han skulle få en egen bok signerad!

Vi kunde förstås inte låta bli att småprata lite med fina Madeleine/Sophie om hur mycket vi, och framför allt jag, tyckt om hennes böcker (favoriten är The Undomestic Godess). En mycket mysig morgon/fm. Jag och andra halvan hann dessutom dra oss hemåt innan demonstrationseländet drog igång.

Jag är typ tokglad över att få en bild på oss!
Böcker

My Not So Perfect Life – Sophie Kinsella

I Sophie Kinsellas senaste bok, My Not So Perfect Life, möter vi Katie, som kallar sig Cat på nya jobbet i London. Hennes liv är inte så där glamoröst som hon vill göra gällande på sociala medier när hon fotar andras mat på caféer eftersom hon inte har råd att göra lika flashiga val.

Katie arbetar med reklam, och är lägst i rang på kontoret, trots fin utbildning och många bra idéer. Chefen är inte särskilt omtyckt av teamet, okänslig och snurrig som hon är. Inte ser hon heller att Katie/Cat har stor potential. Förvecklingar, en snygg ung man, bittra kollegor och en mycket vimsig chef är några av ingredienserna som leder fram till att Katie sägs upp. Bara att flytta hem till landet och pappa efter oändliga försök till en ny karriär. Fast så illa är det inte hemma för där startas en Glamping upp och Katie upptäcker att hon har chansen till hämnd på chefen. (Glamping = Glamourös camping för folk som vill leva lantliv med all lyx de är vana vid.)

Jag gillar titeln, My No So Perfect Life och att temat speglas genom boken, som vad vi ser på sociala medier inte är någon vidare sanning om våra liv. Katie är uppslukad av tanken om att det hon visar utåt måste vara perfekt, eftersom alla andras liv verkar perfekta. Att bli av med jobbet och bli tvungen att återvända hem passar inte in i hennes bild av vem hon vill vara, men hon upptäcker efter ett tag vem hon faktiskt är. Katie, inte Cat. Någon som står upp för andra.

Jag höll på att sluta läsa mitt i. Tyckte det blev för plumpt, för pinsamt och för otroligt. Men jag tog mig igenom och det är jag glad för, då den ändå har något mot slutet som är rätt fint. My Not So Perfect Life är ingen ny Kinsellafavorit. Trist, för jag tyckte den lät så lovande.

Vill du läsa mer om den? Kanske köpa? Kika då in här eller här.

 

Om att läsa, Om att skriva

Läsa läsa läsa. Och skriva.

​Jag har köpt böcker på nätet (det händer extremt sällan). Jag ville ha The Mangle Street Murders på engelska och den hittade jag varken på biblioteket eller i någon butik (inte för att jag letade jättenoga, men ändå). My Not So Perfect Life köpte jag för att det var länge sedan jag köpte en ny Kinsella och tyckte att denna senaste lät kul.

Men innan jag tar mig an dessa två ska jag läsa klart fjärde Harry Potter. The Goblet of Fire. Jag älskar inledningen på den. Den, liksom boken i sig, är mycket mörkare än de tidigare och språket upplever jag som tajtare, även om texten tenderar att flyta ut med tanke på att boken är drygt dubbelt så tjock som de föregående. Men vad gör det när läsningen ger så mycket? Det är underhållande, spännande och klurigt.

Annat som sväller ut i textväg är mitt eget manus. Jag har (som jag nämnt tidigare) lagt till några scener efter ena testläsarens önskemål och nu även ett helt nytt kapitel.

Nytt kapitel

I flera veckor funderade jag på feedbacken. Borde jag lägga till, borde jag låta bli…? Jag funderade på vad jag skulle skriva, vad som kunde behöva fyllas på. Det ledde efter ett tag till en tanke om en scen. En scen som blev ett kapitel. Och som nu ingår i manuset.

Och med de tillagda avslutande kapitlen har jag ett snart färdigt manus som i nuläget är på över 61 000 ord och 200 sidor. Första delen i min duologi (dystolopi/dystologi – hur som helst). Yay!

Böcker

Twenties Girl – Sophie Kinsella

Twenties Girl av Sophie Kinsella (pseudonym för Madeleine Wickham – som hon också skriver under) är en berättelse om hur en tjej råkar hamna i en väldigt märklig situation när en nyligen avliden släkting får kontakt med henne på dennes egen begravning. Det låter konstigt, det är konstigt och alldeles, alldeles perfekt.

Handling
Som sagt, Sadie 105 år ska begravas. Lara vill inte gå på begravningen men vad gör man inte för sin släkt, tänker hon pliktskyldigt och befinner sig plötsligt i en härva med ett försvunnet halsband, en släkting som inte vill kännas vid det, och en död släkting som vägrar gå vidare om inte halsbandet återfinns. Och det blir Laras uppgift, mest för att slippa bli ”hemsökt” av Sadie, att finna halsbandet. Vilket förstås slutar med att hon måste gå på en dejt med en man Sadie finner attraktiv, och det klädd i äkta 20-tals kläder à la Charleston.

Reflektion
Laras liv är inte enkelt. Hon har nyligen dumpats av pojkvännen, lämnat ett stadigt arbete och startat en firma med en vän som övergett henne så att hon måste sköta allt på egen hand och tvingas nu att leta reda på ett halsband åt en död släkting. Någon hon mest av allt hoppas att hon hallucinerat ihop på grund av stress.

Det är svårt att återge handlingen utan att spoila, men det händer så mycket mer. Kinsella bygger snyggt på Twenties Girls med olika händelser som hakar tag i varandra så att det blir en hel del trådar att reda ut mot slutet. Och slutet är, tycker jag som läser boken för andra gången, överraskande bra. Vissa delar är aningens förutsägbara, men det tycker jag hör till chick-lit-genren och är charmen med Kinsellas och den här sortens böcker.

Är du nyfiken? Då tycker jag absolut du ska läsa den. Du kommer få några timmars underhållande läsning och kanske några skratt rentav om du är lättroad, så som jag är. Rekommenderas.

Twenties Girl kom 2010 men vill du köpa den hittar du den bla här och här.