Böcker

The Curse of the House of Foskett – M.R.C. Kasasian

Det var ett par veckor sedan jag avslutade The Curse of the House of Foskett, och sedan glömde jag skriva om den. Och det måste jag ju genast åtgärda. Tvåan med detektiven Sidney Grice och hans skyddsling, den smarta och snabbtänkta March Middleton, var minst lika bra som ettan, The Mangle Street Murders.

I denna tvåa sker mord nummer ett hemma hos Mr Grice. Varken han eller Miss Middleton är skyldig, så vem gjorde det? De dras in en härva av mord med misstänkta som hör till en grupp som slutit ett Dödskontrakt där den siste överlevande ärver samtliga i gruppen. Även Sidney Grice kan vinna på deras död. Men inte är väl han skyldig?

Med mycket humor, beskrivningar av ett rått, smutsigt viktoriansk London och människors utsatthet skriver Kasasian en underhållande och ovanlig deckare. Måhända jag missar varenda ledtråd, men jag kan inte lista ut vem som gjort det.

Är du nyfiken på Grice och Middleton tycker jag absolut att du ska bekanta dig med dem. Du kan t.ex. kika in på den Smakebit jag bjöd på av The Curse of the House of Foskett med ett kort utdrag av en dialog.

En bok att köpa? Du hittar den bl.a. här och här.

The Curse of the House of Foskett ingår i en serie som kallas The Goover Street Detective, och efterföljande bok heter Death Descends on Saturn Villa.

Annonser
Böcker

The Mangle Street Murders – M.R.C. Kasasian

För en evighet sedan – dvs någon gång under förra året – upptäckte jag The Mangle Street Murders (Morden på Mangle Street) hos Vargnatts bokhylla. Den lät som en rolig och annorlunda deckare med sin viktorianska Londonmiljö och sina speciella karaktärer, March Middleton och hennes beskyddare detektiven Sidney Grice, så jag beställde hem den på engelska.

Miss Middleton flyttar till Mr Grice då hon är ensam efter faderns bortgång och Mr Grice var bekant med hennes föräldrar. Mr Grice, en gentleman som ägnar sig åt att lösa brottsfall mot betalning, har inte mycket till övers för andra människors, eller kvinnors, intellekt men upptäcker en skarpsinnig ung dam i sin skyddsling.

The Mangle Street Murders handlar om ett antal snarlika mord och det udda paret är inte överens om mördarens identitet. Mr Grice vägrar ändra åsikt liksom Miss Middleton. Vem av dem har rätt?

M.R.C. Kasasian har skrivit en underhållande deckare i en rätt bisarr viktoriansk miljö där sjukdomar flödar på de trånga gatorna där döda råttor trängs med döda människor och barn. Ungefär så. Det är skitigt, slitet och eländigt. Människosynen vedervärdig men ändå lyckas det bli charmigt. Kanske har jag morbid humor?

Det som roar och glimtar till speciellt är scenerna med Miss March Middleton och Mr Sidney Grice. Ni får ett smakprov från sidan 17 för att få en bild av vad som tilltalar mig:

The Mangle Street Murders är första delen av serien The Gower Street Detective i vilken det har kommit flera uppföljare och jag fortsätter gärna min bekantskap med dessa två fascinerande karaktärer, liksom den hängivne Inspector Pound och tokcharmiga Harriet Fitzpatrick – som jag hoppas få se mer av. Rekommenderas!

The Mangle Street Murders hittar du att köpa bl.a. här och här.

 

Om att läsa, Om att skriva

Läsa läsa läsa. Och skriva.

​Jag har köpt böcker på nätet (det händer extremt sällan). Jag ville ha The Mangle Street Murders på engelska och den hittade jag varken på biblioteket eller i någon butik (inte för att jag letade jättenoga, men ändå). My Not So Perfect Life köpte jag för att det var länge sedan jag köpte en ny Kinsella och tyckte att denna senaste lät kul.

Men innan jag tar mig an dessa två ska jag läsa klart fjärde Harry Potter. The Goblet of Fire. Jag älskar inledningen på den. Den, liksom boken i sig, är mycket mörkare än de tidigare och språket upplever jag som tajtare, även om texten tenderar att flyta ut med tanke på att boken är drygt dubbelt så tjock som de föregående. Men vad gör det när läsningen ger så mycket? Det är underhållande, spännande och klurigt.

Annat som sväller ut i textväg är mitt eget manus. Jag har (som jag nämnt tidigare) lagt till några scener efter ena testläsarens önskemål och nu även ett helt nytt kapitel.

Nytt kapitel

I flera veckor funderade jag på feedbacken. Borde jag lägga till, borde jag låta bli…? Jag funderade på vad jag skulle skriva, vad som kunde behöva fyllas på. Det ledde efter ett tag till en tanke om en scen. En scen som blev ett kapitel. Och som nu ingår i manuset.

Och med de tillagda avslutande kapitlen har jag ett snart färdigt manus som i nuläget är på över 61 000 ord och 200 sidor. Första delen i min duologi (dystolopi/dystologi – hur som helst). Yay!