Böcker

Ceremonin – Kiera Cass

The Selection är en serie på fem böcker som börjar med Ceremonin (2012) en lovande början, med mycket charm och ett intresseväckande anslag.

Boken är en dystopisk romance och America heter en tjej som lever i en värld där människor delas in ett ett sorts kastsystem. Hennes familj är på nivå 5 vilket innebär mat på bordet, men inte i mängder. Ingen utbildning direkt och hon är tillsammans, i hemlighet med en kille på nivå sex, en sämre nivå. (Det finns åtta nivåer.) Eftersom kronprinsen snart ska välja en hustru, genom en sorts bachelor-tävling, anmäler hon sig till att bli en av de utvalda. Och blir förstås det. Lyx öses över familjen och hon får flytta till det slutna slottet tillsammans med 35 andra unga kvinnor. För att slåss om prinsens uppmärksamhet och hjärta.

Intressant är att det finns rebeller som stormar slottet. Slottet har en hemlig gömma och troligen bidrar denna specialla gömma, som kungafamiljen av speciella skäl döljer för omvärlden, till rebellernas uppror och anfall. Men tyvärr detta en mycket liten del av handlingen i bok nr 1, gissar att mer avslöjas allteftersom.

Som sagt charmigt. Lite fängslande. Och rätt banalt. Men det gick att ha överseende med fånigheterna eftersom jag ändå drogs in i handlingen. Sedan började jag läsa bok nr 2, Eliten (2013). Och det var som om författaren bytts ut. 50 sidor in gav jag upp. Huvudpersonen hade gått från charmig till hyfsat kaxig och manipulativ. Det som upprepats ett antal gånger i första boken lyckades upprepas lika många på de här första 50 sidorna. Jag fick nog. Charm blev bedrövligt dravel.

Böckerna är dock storsäljare och vem vet, kanske tvåan tog sig. Men, inget mer av Kiera Cass och Harper Collins ungdom för mig. Det funkar inte. Har du läst böckerna? Vad tyckte du isf?

 

Vill du läsa mer om böckerna hittar du Ceremonin bl.a. här och här.

Om att skriva

Julläsning som gick åt …

Vad hände?! Första boken söt, charmig, försiktig och intressant – om än hyfsat ytlig. Men andra … (Varning: typ spoiler!)

Bara femtio sidor in undrar jag om författaren hjärntvättats till att skriva en banal historia där hjältinnan ska ha förvandlats till en manipulativ förförerska som veligt utnyttjar de killar som vill ha henne. Hon lovar varken det ena eller det andra utan håller dem på halster… Och har dåligt samvete för det. För att inte tala om hennes nya råa skämtsamma ton och tilltal kring slavflickorna, nej – förlåt tjänarinnorna, med sina osannolika arbetsuppgifter som går från att städa, bada och klä hjältinnan OCH sy upp hennes balklänningar.

Språket är annorlunda (starkare men också simplare), handlingen går på tomgång (same, same, but slightly different) och tusen upprepningar görs av sådant en redan vet. Plus att karaktärerna på en vecka har gått från tonåringar till unga män och kvinnor vars repliker låter som om de är med i en tv-såpa.

Det intressanta nu blir om jag står ut med dravlet och läser klart.🤪🤔