Böcker, Om att läsa

Spegelbilden – spännande fantasy för barn och unga

Joseph A Davis andra bok i serien Kampen om Tusenvärld, Spegelbilden (2021) är minst lika spännande som bok nummer ett Dunkelstjärnan och jag läste med iver för att få veta hur det skulle gå.

I Spegelbilden är de två barnen, Julia och Edvin, återigen tillbaka i den andra värld de besökte i första boken. Och deras gode vän, prins Kasir har hamnat i en knipa. Julia vet inte vem hon ska lita på, eller hur hon ska göra för att hjälpa Kasir. Att berätta sanningen är liksom inte alltid så enkelt. För, den som är vän, kanske är en fiende.

Julia och Edvin råkar illa ut och måste förlita sig på främlingar för att ta hjälp för både egen del och för prins Kasirs skull. Men allt verkar omöjligt, speciellt när Julia blir blind. Hur ska hon kunna vara till hjälp nu?

Det blev några spännande stunder med Spegelbilden. Och om jag varit tolv hade jag älskat varje sekund i Tusenvärld. Nu är jag ”bara” riktigt förtjust i att få byta värld ett tag och fundera på det fascinerande i att de har olika skaparkrafter och kan påverka situationer och andra genom olika förmågor. En kan t.ex. spela och sjunga så att de blir osynliga. Och Julia kan med sina ord påverka andra, positivt eller negativt, så att de bokstavligt talat känner sig starkare eller blir svaga.

Joseph A Davis serie, och Spegelbilden, rekommenderas verkligen. För dig som är vuxen och trivs i andra världar, och för alla barn och unga som vill drömma sig bort en stund och fundera på vad de skulle ha för speciella skaparkrafter. Läs den!

Böcker

Tre riktigt starka läsningar

Det är så roligt när böcker man läser drar i en, lockar och pockar på en. Så blev det med maj månads samtliga tre böcker. En ungdomsbok, en spänning och en … ja, thriller och… relationsroman? Lite svårt med genren ibland. Vi börjar med ungdomsboken.

Lögnspiran – Joseph A Davis

Joseph A Davis har tidigare skrivit en trilogi om en värld dit en ung man kommer, Markus av Trolyrien (Trolyrien är jorden) och där han blir hjälte utan att riktigt vilja det. Nu kommer en ny serie Marduriens ljus, och det var så roligt att få återstifta bekantskapen med unge Markus, drottningens beskyddare och tillika mobilförsäljare.

I Lögnspiran (2020) möter vi, förutom Markus, några av de tidigare karaktärerna, som härliga Ilasa (en tjej som verkligen kan snacka) liksom drottningen och hennes blivande man. Bröllopet stundar och inget får gå fel. Typiskt då att en mörkrets herre vill ta över riket. Till sin hjälp har han en tjej som förlorat sin farbror och sin framtid. Hon lever som hemlös och stjäl från de som har mer medan hon söker sin nya plats i livet. Kanske som tjänarinna till mörkret?

Nog för att jag uppskattade de tidigare böckerna, men Davis har överträffat sig själv nu. Med ett stark fokus på intrig och karaktärer, i en spännande handling, hålls jag som klistrad vid handlingen. Som vanligt är religionen ett tema, samt kulturkrockar och svårigheter mellan olika folkslag att komma överens.

Böckerna är visserligen en fortsättning på första serien, men du behöver inte ha läst de andra. Lögnspiran är fristående och genom korta glimtar och förklaringar av tidagare handling får läsaren nog vad som behövs ändå. Rekommenderas!

Mig skall intet fattas – E L Dezmin

Mig skall intet fattas (2020), E L Dezmin, är en spänningsroman om ett mord av en försvunnen ung kvinna, där ingen dömdes för fem år sedan. De tre vännerna påstår att hon bara försvann, i ett ödehus, mitt framför ögonen på dem. Bevisen var otillräckliga, en mördare går fri. Men det vill en person ändra, och fallet undersöks grundligt. Bara för att få alla fakta bekräftade igen.

Självfallet finns en lösning. Hur skulle det annars se ut, en handling som slutar i ett frågetecken. Nej, det går ju inte. Men inte ens när jag under några promenader, grubblade på hur det gått till, förstod jag. Och då är en bok bra, om en funderar på den sådär när en gör annat.

Mig skall intet fattas nominerades av Deckarakademin till Årets bästa svenska kriminalroman 2020 och nominerades även till Selmapriset nu i vår. Dezmins bok är väl värd sina nomineringar då den är välskriven och starkt uppbyggd i ett utforskande av våra drivkrafter. En intressant handling, och bladvändare till roman. Rekommenderas!

The Secret History – Donna Tartt

The Secret history, (1992) av Donna Tartt, är en bok som benämns som thriller, och ett relationsdrama. Och oavsett vad den tillhör för genre, är det en bästsäljare, som enligt Adlibris har sålt i över 5 miljoner exemplar och översatts till 23 språk. Själv blev jag helt frälst när jag läste den första gången i tonåren, och jag fortsätter vara lika förtjust vid varje omläsning (tredje eller fjärde nu), varav den senaste äntligen på originalspråket.

Den handlar om Richard, en ung man med enkel bakgrund som söker till ett college och där tas upp av den lilla grupp studenter som läser klassiska språk. De övriga fem kommer från välbärgade familjer och har en mycket stark sammanhållning. Men efter en olycka kimmer gruppen i gungning. Richards tillit och förtroende prövas till maxgränsen. Och som läsare sitter jag på helspänn.

The Secret History är rätt sävlig dock, trots sin handling med en thrillerlik uppbyggnad. Söker du ”action” är det här inte rätt bok. Saker kommer fram i ljuset lite i taget. Persongalleriet är en stor behållning mycket utifrån hur de agerar och reagerar. Och Richards val är intressanta. Så vill du läsa en väl underbyggd berättelse i en akademisk miljö kan jag verkligen rekommendera The Secret History!

Har du läst någon av dessa? Vad tyckte du i så fall? Hur går det med läsningen annars? Själv är jag i ett läsflyt. Riktigt härligt. Och vädret inbjuder ju till läsning utomhus. Kan inte bli bättre.

Om att skriva

Tess Williamsson – fantasydebutant med ny serie för unga

Idag presenterar jag Tess Williamsson, som debuterar med Dödens Saga – Saknad, den första boken i en serie, vars idé till handlingen föddes ur ett rollspel.

Välkommen Tess Williamson – varsågod och berätta lite om dig själv:
Jag är född och uppvuxen i de småländska skogarna. Att bli författare har alltid varit en dröm, även om jag inte vet om jag kan lägga till mig med den titeln, riktigt än. Jag skriver på fritiden och spenderar mina dagar som lärare på en högstadieskola, där jag undervisar i engelska. Bryter på skotska och älskar allt skotskt. Mitt hjärta fröjdas när jag är där och min själ får ro. Feud, Eilans hem, är baserat på detta underbara land. Eilan är huvudperson i min debutbok Dödens saga- saknad. Den släpps den 23/10 och riktar sig till unga vuxna/ vuxna. Det är början på en saga och Hopp är under arbete. Välkomna till Sinud!

Tess Williamsson,
foto Cilla Ingemarsson

Hur har skrivprocessen sett ut för Dödens saga-Saknad?
Dödens Saga- Saknad skrevs först i pappersform. Det blev hela fem kollegieblock. Efter att de legat till sig lite i min bokhylla började jag skriva in dem på datorn. Det tog sin lilla tid, om man säger så. Tanken att skicka den till ett förlag dök kort upp men lades på hyllan. Jag var helt enkelt för feg. Med jämna mellanrum fick jag för mig att läsa den och redigera den, ganska halvhjärtat då jag inte hade arbetat upp mod nog att skicka in den eller ens låta någon annan läsa den. När en kollega så tjatade sig till att läsa de första 30 sidorna och krävde mer text mitt i natten, började jag redigerandet på allvar. Till slut satt jag där med 254 000 ord.

Dessa har jag kapat ner till dryga 180 000, vilket var en både enklare och svårare process än jag förväntade mig. Att skriva bort en karaktär var enkelt, att ändra fraseringar tuffare. För var gång jag läser den lyckas jag ändra på något, inte alltid något stort men det verkar som att det alltid finns mer finlir. Tar det någonsin slut? Blir man någonsin nöjd?

Vad tycker du har varit svårast och lättast med att skriva Dödens saga – Saknad?
Absolut svårast var baksidestexten, hur konstigt det än låter. Jag fann det ofantligt svårt att sammanfatta innehållet och skapa en vilja och en nyfikenhet att lyfta boken och läsa den. Lättast att skriva är episoderna med Döden eller Taloch. Där har jag som författare mycket lite att säga till om. Karaktärerna vet precis vad de vill hela tiden, vilket är skönt.

Har du några särskilda skrivrutiner?
Jag måste erkänna att jag inte har det. Jag skriver när tiden tillåter. Det räcker med att jag sätter mig ner och öppnar dokumentet för att mina fingrar ska veta vad de ska göra. Jag tänker inte aktivt på manuset men någonstans i bakhuvudet, verkar det alltid snurra, för orden kommer alltid till mig.

Vad för sorts hjälp har du använt för att få klart Dödens saga?
Jag har fått hjälp av min redaktör, som också har anlitat en lektör. Annars är det mest jag som läst och ändrat, ändrat och läst. Blir man någonsin nöjd?

Vad handlar din bok om?
Dödens Saga- saknad handlar om Eilan, som lämnar hemmet för en chans att få leva livet. Med 9 överbeskyddande bröder är det nära nog omöjligt att göra hemma. I den lilla staden Pemdri möter hon Hope, en prästinna i guden Zanixs tjänst. De slår följe och snart utökas sällskapet med Aluinn och Taloch. Det räcker med en blick från Taloch för att passionen mellan honom och Eilan ska flamma högt.

Ett förestående bröllop i Feud, Eilans hemland, får de alla att bege sig dit. Väl där får de ett uppdrag av Eilans morbror Struan, som de andra kallar Zanix och jakten på det försvunna barnet inleds.

En kväll lämnar Eilan lägerelden för lite lugn och ro. Ute i skogen möter hon en man i svart, en man hon inte lyckas glömma trots att deras möte är alldeles för kort, en man som dyker upp när hon som mest behöver det. En man de andra i sällskapet räds.

Hur fick du idén till boken?
Idén kom från ett rollspel som jag och en vän uppfann en sommar. Det var tänkt att vi skulle spela kampanjen med vår rollspelsgrupp, men när världen var skapad, äventyret färdigt och karaktärerna hade funnit sina röster, insåg vi att vi inte kunde låta några andra spela detta. Sagt och gjort. Vi spelade det själva. Jag tror att jag den sommaren tillbringade mer tid med att skicka korta teasers till min vän än med att jobba.

När hösten kom och kampanjen var över, vägrade karaktärerna lämna mig. Det var som att de hade mer att säga. Tanken från början var att skriva ner äventyren vi upplevt, men det växte, karaktärerna fick ännu mer eget liv och jag upptäckte att jag tyckte det var fantastiskt roligt att skriva.

Hur lång tid tog det från idé till färdig bok?
Det är svårt att svara på. Jag skrev hela Dödens saga- saknad på papper. Så från att jag började fylla kollegieblock med ord tog det kanske 1-2 år innan fem block var fyllda och sagan klar. Att sedan skriva in den på dator tog nog minst lika lång tid. Sedan bodde den i min byrålådas mörker i typ 15 år. När jag väl började arbeta aktivt med den tog det ungefär ett halvår innan jag vågade skicka iväg den till förlag. Sju månader efter avtalet skrevs på kommer jag att ha den färdiga boken i min hand. Det är helt ofattbart.

Vad kan du ge för råd till någon som vill skriva en bok
Skriv, bara skriv. Våga tro på dig själv. Har man en saga som behöver berättas, berätta den. Lägg mindre vikt vid formalia och mer vid innehållet. Det är trots allt berättelsen som ska fånga läsarens intresse. Framför allt, våga drömma!

Något annat du vill berätta om boken, ditt skrivande…
Boken är min dröm. Min största dröm så länge jag kan minnas. Att sätta ord på papper är något jag alltid gjort, berättat historier likaså och att nu få dela det jag skrivit med resten av världen är en ofattbar känsla, som både får mig att vilja dansa av glädje och lägga mig under ett täcke och gömma mig för omvärlden.

Planer för fortsatt skrivande?
Dödens Saga – Hopp är under arbete, as we speak. Också den skrevs först på papper och det tar lite tid att överföra detta till ett elektroniskt forum. Lägg till faktumet att jag liksom ”råkade” skriva in en ny karaktär sida tre … Det blir en del omskrivningar och tillägg om man säger så. Dessutom vet jag att jag kommer att skriva till en hel del efter råmanuset är klart, men det är en del av min skrivprocess och att se karaktärerna växa fram på skärmen framför en är ett fantastiskt nöje.

Info om boken 
Releasedatum: 201023
Målgrupp : unga vuxna/vuxna
Antal sidor: 564
Förlag: Nicole Publishing
Författarporträtt: Cilla Ingemarsson
Bokomslag: Anders Nyman

Tack för detta Tess Williamsson, så roligt att få veta mer om din debut och din skrivprocess. För dig som vill följa Tess i sitt författarskap och bokens väg ut till läsare kan göra det på Instagram: @tesswilliamsson Nu önskar jag dig, och Dödens saga – Saknad, allt gott och att du och boken hittar hem till många nya läsare!

Om att skriva

Eva Holmquist, van fantasyförfattare

Då var det dags att presentera bloggens första gästförfattare. En etablerad författare som kom ut med sin första bok för redan 14 år sedan. Men nu så får hon berätta mer om sig, sitt skrivande och sin nya bok på egen hand.

Mitt namn är Eva Holmquist och min första bok kom ut 2006. När min bok Blodskifte kom ut 2017 kallade BTJ mig för något av en veteran inom svensk fantastik och med tanke på antalet titlar så ligger det nog något i det. Mina berättelser brukar beskrivas som fantasifulla, tänkvärda berättelser med berättarglädje. Jag skriver både noveller och längre berättelser. Dessutom skriver jag facklitteratur som exempelvis boken ”Praktisk mjukvarutestning”.

Eva Holmquist


Jag är en vetgirig bokmal som skriver fantasy, science fiction och skräck. Numera bor jag i Jönköping, men är uppvuxen i Pixbo utanför Göteborg. Dagarna används åt att kvalitetssäkra IT-system medan kvällar och helger ägnas åt böcker och familjen.

Min senaste bok, Kimya, är första delen i en ny urban fantasy-trilogi som utspelar sig i ett dystopiskt samhälle med magi, illegal handel med magiska föremål och en hemlig motståndsrörelse. Den riktar sig mot unga vuxna och kommer som tryckt bok 17 oktober. E-boken har redan släppts.

Hur har skrivprocessen sett ut för Kimya?
Eftersom det tagit lång tid att få den klar så har skrivprocessen sett olika ut under tiden. Min normala skrivprocess är ungefär så här:

  1. Idéutveckling, faktainsamling och planering – Detta pågår tills jag känner att jag lärt känna karaktärerna, deras situation och världen tillräckligt för att börja skriva
  2. Första utkastet – Numera skriver jag första utkastet så snabbt jag kan och utan att redigera under tiden. Ingen annan får se medan jag skriver.
  3. Viloperiod.
  4. Genomläsning av första utkastet – Här försöker hitta vad jag egentligen försöker förmedla och hur väl jag lyckas med det. Ofta gör jag i den här fasen en synopsis med alla scener för att få bättre grepp om den övergripande strukturen. Noterar också större saker som jag vill justera.
  5. Redigering fram till andra utkastet – Jag jobbar med manuset tills jag känner att jag behöver få in någon annans synpunkter.
  6. Testläsare läser andra utkastet.
  7. Redigering efter testläsarnas kommentarer och vad jag själv insett under perioden.
  8. Återupprepning av punkt 6-7 tills jag känner mig nöjd.
  9. Ev lektörsläsning och redigering efter det
  10. Korrekturläsning av mig och andra
  11. Produktion
    Eftersom jag började skriva på Kimya för så länge sedan så skrev jag inte första utkastet i en följd utan skrev och redigerade lite huller om buller. Efter att jag plockade upp manuset igen för att påbörja en ny redigering så började jag på punkt 4 i processen ovan och gick igenom alla resterande faser.

Vad tycker du har varit svårast och lättast med att skriva Kimya?
När jag började skriva Kimya så hade jag en bild av vad jag ville förmedla och berättelsen jag skrev svarade upp mot det. Samtidigt kändes det som om det var något som saknades, men då kunde jag inte identifiera vad det var. När jag påbörjade redigeringen av den förra sommaren var det mycket som föll på plats. Jag tror att berättelsen behövde den tiden för att mogna.

Har du några särskilda skrivrutiner?
Jag försöker skriva något varje dag även om det kan vara svårt nu i releasetider… 😉
När jag skriver första utkastet vill jag sjunka ner i världen och händelserna. Då avstår jag från all redigering.

Vad för sorts hjälp har du använt för att få klart Kimya?
Jag har haft hjälp av många testläsare. Det rör sig nog om sammanlagt tio stycken. Dessutom har jag haft hjälp med korrekturläsning och naturligtvis lektörsläsningen av förlaget som var intresserade av första versionen av berättelsen.

Berätta vad Kimya handlar om?
Den utspelar sig i ett dystopiskt samhälle med förbjuden magi, illegal handel med magiska föremål och en hemlig motståndsrörelse. Du får följa David, Gina och Falk. Alla tre har mål som de är beredda att göra allt för att nå. David som är föräldralös gör allt för att hitta någon som är beredd att acceptera honom för den han är. Gina som har utvecklat en ny kraft som hon måste lära sig kontrollera innan hon blir avslöjad. De båda ungdomarna måste möta sina krafter mot Falk som förföljt magiker under lång tid. Han är på jakt efter det magiska vapnet Kimya för att ta makten över staden och utrota magiker.

Hur fick du idén till Kimya?
Den första boken som jag skrev som det blev något av var en hästbok till min dotter som just då börjat läsa själv och det fanns inga böcker som hon tyckte var roligt att läsa. När den kom ut så ville jag skriva något åt min son också så då frågade jag honom vad han ville att jag skulle skriva om. Hans svar var att boken skulle handla om magiker i framtiden och det var den frasen som gav upphov till berättelsen.

Hur lång tid tog det från idé till färdig bok?
Jag började på den 2006, men har inte arbetat med den under hela den tiden. Den var i skick så att den cirkulerade på olika förlag. Från ett förlag fick jag lektörsomdöme och gjorde en redigering efter det. När den var klar hade förlaget lagt ner sin verksamhet. Sedan hade jag ytterligare testläsare som läste och kommenterade, men innan jag hann påbörja en ny redigering så dök det upp andra projekt som gick före. Det slutade med att berättelsen låg i fem år. Under den tiden var det en av testläsarna som med jämna mellanrum frågade när den skulle vara färdig. Till slut bestämde jag mig för att det var dags att ta tag i redigeringen och det var förra sommaren. Därefter har den utökats en hel del så den är numera dubbelt så lång och nu känner jag att berättelsen har blivit det som jag drömde om.

Vad kan du ge för råd till någon som vill skriva en bok?
Skriv något varje dag och vänta med redigeringen tills första utkastet är klart. När du skriver varje dag är berättelsen hela tiden levande, uppstartsträckorna blir kortare och kvaliteten blir bättre.

Något annat du vill berätta om boken, ditt skrivande…
Kimya är första boken i en trilogi och i de följande böckerna kommer vi fortsätta att följa Gina, David, Falk och alla de andra i Fyrstaden. En första idéutveckling är gjord för bok två och tre, men innan jag kan börja jobba med dem på allvar så har jag en del andra skrivprojekt som ska slutföras …

Planer för fortsatt skrivande?
Jag skriver hela tiden på nya berättelser och har många skrivprojekt i gång samtidigt. ”Ett nytt hem” som är en science fiction berättelse om Vani som flyttar till rymdstationen Tenang ligger hos en lektör för närvarande. Jag skriver också på en urban fantasy serie med kortromaner. Stulen magi, som är den första, är i slutredigeringsfasen. Dold magi, skriver jag första utkastet på. Min tanke är att tre böcker i serien ska vara klara innan de publiceras. Dessutom är jag på gång att börja skriva första utkastet av fortsättningen på Blodskifte. Så det är mycket på gång just nu … 

Kimya-info:
Releasedatum 2020-10-17
Målgrupp Unga vuxna
Antal sidor 356 sidor
Förlag Ordspira Förlag
Omslag Ulrica Edvinsson Sundin

Eva Holmquist har även gett ut följande titlar:

  • Kedjor känns bara när du rör dig
  • Det är inte så lätt som du tror
  • Hoppa så fångar jag
  • Förlora för att vinna
  • Attentaten i Gallus
  • Gallus brinner
  • Ur askan av Gallus
  • Blodskifte
  • Ödeland

Tack för detta Eva. Håller tummarna för att du och Kimya hittar hem till såväl gamla som nya läsare!

Böcker

Mellan oss – Sandra Beijer

Sandra Beijers Mellan oss (2019) hörde jag författaren själv berätta om på Bokmässan. Temat var att vara ung och försöka passa in. Ett intressant seminarie. Och jag blev nyfiken på hennes bok om Minna som börjar högstadiet.

Minna vill passa in. Tycker att vännerna är töntiga och vill så gärna bli kompis med populäraste tjejen i klassen, den som har killar, har börjat dricka, är sminkad och som kan ge Minna blickar så att hon önskar försvinna.

Beijer har en förmåga att skriva så att språket lägger sig med handlingen på berättlsens yta med en sorts cool attytid som känns iskall, samtidigt som hon berör ämnen med sådana djup att en drunknar i karaktärernas inre liv. Jag vill skaka om Minna, få henne att se vad hon har, och att det hon strävar efter inte är värt det hon försakar.

Läs Mellan oss. Jag vill påstå att det är Beijers bästa hittills. Om inte annat är det den jag tyckte bäst om. Läs!

Vill du läsa mer om Mellan oss, eller köpa? Då hittar du den bl.a. här och här.

Om att skriva

Julläsning som gick åt …

Vad hände?! Första boken söt, charmig, försiktig och intressant – om än hyfsat ytlig. Men andra … (Varning: typ spoiler!)

Bara femtio sidor in undrar jag om författaren hjärntvättats till att skriva en banal historia där hjältinnan ska ha förvandlats till en manipulativ förförerska som veligt utnyttjar de killar som vill ha henne. Hon lovar varken det ena eller det andra utan håller dem på halster… Och har dåligt samvete för det. För att inte tala om hennes nya råa skämtsamma ton och tilltal kring slavflickorna, nej – förlåt tjänarinnorna, med sina osannolika arbetsuppgifter som går från att städa, bada och klä hjältinnan OCH sy upp hennes balklänningar.

Språket är annorlunda (starkare men också simplare), handlingen går på tomgång (same, same, but slightly different) och tusen upprepningar görs av sådant en redan vet. Plus att karaktärerna på en vecka har gått från tonåringar till unga män och kvinnor vars repliker låter som om de är med i en tv-såpa.

Det intressanta nu blir om jag står ut med dravlet och läser klart.🤪🤔

Böcker

Finns det björkar i Sarajevo? – Christina Lindström

Finns det björkar i Sarajevo? (2018) reserverade jag för något år sedan, missade att hämta ut och sedan föll den i glömska. Tills i somras. Titeln är ingen favorit och inte heller omslaget tilltalade mig när jag hörde talas om den första gången, men eftersom Christina Lindström skrivit den, vars Hälsningar från havets botten (2015) jag gillat, ville jag ge den en chans. Och det gjorde jag rätt i. Vad gäller omslaget ska Finns det björkar i Sarajevo? ges ut som pocket i vår och omslaget görs om. Gillar skarpt att en bild från Göteborg pryder framsidan. Spana in här nere.

Men, vad handlar den om då? Jo, om Kevin som är hemma en vecka utan föräldrar och med sin storebror som har en intellektuell funktionsnedsättning och behöver tillsyn. Det börjar sådär med att Kevin sticker till Liseberg första kvällen och då försvinner brorsan. Visserligen enligt ett sms till en kompis, men Kevin vet inte vem den där vännen är. Med hjälp av en klasskompis och några tjejer blir det brodersjakt. Den blandas med förälskelser, fester, fotbollsträning, och en oväntad upptäckt.

Som vanligt när jag läser Christina Lindström fängslas jag snabbt av karaktärer och handling. Jag dras med och vill veta hur det ska gå. Göteborgsmiljöerna och gatorna de går på är mina trakter. Fotbollsplanen, biblioteket och villaområdet ligger nära. Det gör läsningen extra rolig, och jag kan verkligen se Kevin och de andra framför mig när de drar runt.

Om du är nyfiken på Finns det björkar i Sarajevo? tycker jag absolut att du ska läsa den. Rekommenderas.

Vill du köpa eller läsa mer om den? Ta en titt här eller här.

Böcker

Välj mig – Christina Lindström

Välj mig (2019) är Christina Lindströms fjärde ungdomsbok. När hon deltog i Debutantbloggen för några år sedan blev jag nyfiken på hennes debutbok, Hälsningar från havets botten (2015). En bok som var lätt att tycka om. Även denna senaste, Välj mig, var otroligt lätt att ta till sig.

Siljes pappa har dött. Men hon har inte sagt det till bästisen som varit bortrest. Och när nian börjar är det inte som förr mellan dem, inte bara för att Silje sörjer och undrar vad som hände pappa. Tog han verkligen sitt liv, bara sådär, utan att skriva något? Nej, Silje och bästisen vill olika saker. Vara med andra, och de har hemligheter för varandra. Som att bästisen inte vill säga varför hon hatar Alvin, han som har så fina ögon och en röst som är den vackraste på denna jord.

I Välj mig beskrivs pappans död med stor trovärdighet. Familjemedlemmarna försöker överleva en vardag som aldrig mer blir sig lik och slitningar uppstår i familjen när hemligheter uppdagas.

Samtidigt som pappans död, och följderna av den, är en stor del av handlingen blir det inte för tungt. Livet går ju vidare. Klasskompisar och vänner har sina liv, sina bekymmer att hantera. Silje vet det, och tycker det är bra, men lite kan de väl ändå tänka på henne, välja med henne. Att bli vald eller inte, är ett fint tema i hela boken. Vännerna som till exempel vill dansa, medan Silje inte alls är intresserad, hur gör man då för att inte bli utanför?

Som vanligt när jag läser en av Lindströms böcker fångas jag snabbt upp av handlingen och karaktärerna. Språket gör läsningen smidig och Välj mig var en riktig bladvändare. Även om pappans död är väsentlig för handlingen tycker jag inte att det är en bok som enbart handlar om att förlora en förälder, utan att boken även fint fokuserar den eviga fråga barn, unga och vuxna handskas med. Får jag vara med? Kommer jag bli vald? Vem vill välja mig? Och, vill jag bli vald?

Läs den!

Vill du läsa mer om boken eller köpa? I så fall hittar du Välj mig bl.a. här och här.

I somras läste jag Jack, Christina Lindströms andra ungdomsbok. Vad jag tyckte om den kan du läsa här.

Böcker

Johanna Thydell x2

I somras blev det omläsning. Det är nice att läsa böcker en läst tidigare. Avkopplande på något vis. Så Johanna Thydells I taket lyser stjärnorna (2003) som var hennes debut och som fick Augustpriset läste jag i början av sommaren. Sedan knöt jag ihop sommarläsningen med Thydells Ursäkta att man vill bli lite älskad (2010). Två böcker som fängslar, men som är så olika.

Ursäkta att man vill bli lite älskad handlar om en tjej på gymnasiet. Den är skriven i jag-perspektiv och språket är rappt, har mycket humor. Som när Nora funderar på om inte kompisen kanske har rätt ändå, att hon kanske möjligen råkade stöta på kompisens pojkvän fastän hon egentligen inte hade tänkt det alls, men det var ju det där med en kram och skämt och jargon och prata hans intressen … Hm. Omedvetet stötande, eller medvetet? Vad vill en liksom erkänna för sig själv och andra. Lite svår karaktär att ta till sig inledningsvis, men det tar sig.

I taket lyser stjärnorna är den otroligt starka berättelsen om Jenna vars mamma som har levt med cancer i många år och hur Jenna och hennes kompis kommer på glid när granntjejen och klasskompisen visar intresse för Jenna. En tjej vars mamma är alkohlist. Inga lätta ämnen, men ändå en bok som är rätt lätt att läsa. Minus att en måste ta tårfyllda pauser mot slutet då för att liksom se texten igen.

Sommarläsning. Två böcker som jag verkligen kan rekommendera. Lite sent att skriva om dem när hösten slagit till med full kraft kanske, men jag har liksom haft fullt upp i september.

Bloggen har fått nya följare i september. Jätteroligt att ni läser och vill följa min blogg, så stort tack för detta!

Fler inlägg om lästa böcker kommer, liksom fortsatta funderingar om skrivande och redigerandet. För hur går det egentligen med redigeringen av manuset som jag trodde/hoppades skulle vara klart för att skickas till förlag i höst? Mer om detta snart.

 

Men, vill du läsa mer om I taket lyser stjärnorna, eller kanske köpa? Då hittar du den t.ex. här och här.

Vill du köpa eller läsa mer om Ursäkta att man vill bli lite älskad så hittar du den bl.a. här och här.