Böcker

En bästis tack! – Emma Askling

En bästis tack! (2017) hittade jag på biblioteket och titeln lockade. För vem vill inte ha en bästis liksom, oavsett om en är tonåring eller trettio. Även om livet inte kraschar om en är bästislös på arbetsplatsen – tack och lov!

Att vara tolv, tjej och utan bästis är ingen enkel ekvation. Luna hade en bästis, men hon flyttade. Nu kommer en ny tjej till klassen och Luna ser sitt tillfälle. Nu kanske hon kan få en bästis igen. Om bara inte bestämmar-Cleo lägger sig i, klassens populäraste tjej som alltid får som hon vill.

Emma Askling skriver med ett rakt och enkelt språk som passar målgruppen 9-12. Jag som vuxen tycker att handlingen är aningens tillrättalagd med Lunas reflektioner om att en inte måste vara med de populära i klassen, göra saker för att passa in (i de populäras ögon) utan att det är bättre att ha roligt med någon som inte anses cool och ”rätt” än att vara ensam. Luna har förstås helt rätt, även om det blir lite pekpinne-feeling över det. Bortsett från detta är En bästis tack! en riktig bladvändare. Jag vill veta hur kompisintrigerna ska sluta, vad det är för hemlighet en klasskompis har och jag känner väl igen hur någon kan duga ett par dagar när en vän är bortrest eller sjuk, men sedan återgår allt till det vanliga när vännen är tillbaka och någon står ensam igen.

Boken tänker jag passar utmärkt för högläsning i en klass, som en fyra eller femma. Den kan leda till en hel del bra diskussioner då den lyfter teman som grupptryck, utanförskap, vänskap, hemligheter och lögner. Rekommenderas!

 

En bok att köpa eller läsa mer om? Du hittar En bästis tack! t.ex. här och här. Eller på biblioteket.

 

Annonser
Böcker

Brorsan är kung! – Jenny Jägerfeld

Jag läste någonstans för ett tag sedan att Jenny Jägerfelds Brorsan är kung! skulle vara en normkritisk bok, och en mycket bra sådan, så jag blev nyfiken. Sedan stötte jag på den i en bokhylla på jobbet och såg genast till att låna hem den. Som utlovat var den riktigt bra.

Måns och hans mamma drar till Malmö för att hon ska göra ett jobb där under sommarlovet. Pappa ska cykla till Paris. Mamma påstår att han har en 50-årskris men Måns undrar om det inte är hans fel att pappa inte är hos dem. Precis som att det är hans fel att föräldrarna bråkar. Som tur är kan Måns lämna de tankarna när han lär känna Mikkel på gården. En kille som kallar honom brorsan. Det bästa Måns någonsin blivit kallad och han hoppas verkligen att vänskapen inte förstörs när Mikkel får reda på sanningen om honom.

Det är svårt att inte spoila handlingen men jag tror nog att du kan lista ut vad boken handlar om efter min presentation. Jägerfeld skriver oerhört träffsäkert om hur Måns mår, tänker och känner. Brorsan är kung! riktar sig till åldrarna 9-12 och gick väldigt lätt att läsa för mig som vuxen. Språket flyter fint överlag och det finns mycket humor som gör läsningen rolig. Jag skrattade till ibland.

Jenny Jägerfeld är psykolog och arbetar med barn och unga, vilket gör att hennes böcker ofta känns genuina och trovärdiga. Hon kan barn, och hon kan skriva för dem. Rekommenderas!

En bok att köpa, eller läsa mer om? Du hittar Brorsan är kung! bl.a. här och här.

Böcker

För att väcka hon som drömmer – Johanna Nilsson

Den Augustnominerade ungdomsboken För att väcka hon som drömmer är värd årets nominering. Men oj vad tung den var att läsa. Fast vad annat att vänta när något i ungdomskategorin nominerats och Johanna Nilsson är inblandad. En författare som inte väjer för att närgånget skildra det svåra i livet.

Det är sommarlov. Dags för konfirmation i församlingen Josefins familj tillhör. Men mamma blir sjuk. Svårt sjuk. Hon hamnar på sjukhus och allt i livet faller samman. Åtminstone för alla andra. För Josefin hade allt börjat falla samman redan innan mamma blir dålig. Så det fortsätter. Och blir värre. Hon som gör allt för att räcka till. För pappa. Lillasyster, storebror. För Marcus som precis som Josefin gömmer sig i studion i kyrkan och också vill slippa livets svårigheter.

Josefin är en stark liten tjej men vilsen. Gud är nära och långt borta. Hon anklagar Gud, lovar Gud, straffar sig själv för att blidka Gud. Allt för mammas skull. Men Gud lyssnar inte. Det gör ingen. Ingen förutom Marcus. Han lyssnar och han ser. Hur Josefin sakta försvinner.

Johanna Nilssons För att väcka hon som drömmer skildrar en period i Josefins liv när inget är som det borde. Kan något vara som det ska, när en mamma ligger svårt sjuk på ett sjukhus? Knappast. Ändå, den onda spiralen är så uppenbar och jag förvånas över att ingen reagerar. Jag vill ruska om alla vuxna runt omkring. Skrika åt dem: ”Gör något då! Barnen håller ju på att gå sönder!”

Det är åttiotal tänker jag. Idag skulle det vara annorlunda. Idag vet man att ta hand om anhöriga – små som stora – när en familj är i kris. Jag tänker på samtal och stödgrupper för barn och vuxna. En tanke jag tröstar mig med för att orka läsa.

I övrigt går läsningen smidigt där jag befinner mig i Josefins tredje-persons-perspektiv. Språket känns starkt och säkert. Tur är väl det. För ämnen som lyfts, förutom en svårt sjuk mamma, är ätstörningar, självskadebeteenden, sexuella övergrepp, psykisk ohälsa, homosexualitet, utdrivning av demoner och bristande föräldraskap. Som sagt, ingen lätt läsning. Men läsvärt. Bland annat för sådant som vänskap, förälskelse, att duga som man är och familjeband även finns med och ger lite hopp och lättnad.

Är du nyfiken tycker jag absolut att du ska ge Josefin Nilsson och hennes För att väcka hon som drömmer en chans.

 

Vill du köpa För att väcka hon som drömmer, eller läsa mer om den, kan du titta in t.ex. här eller här.

Tack till Svenska Förläggareföreningen för recensionsexemplaret!

 

 

 

Böcker

Rimligt lyckade ögonblick – Åsa Asptjärn

Rimligt lyckade ögonblick är tredje boken om Emanuel. Den är minst lika rolig som de två första. Det är sällan författare får mig att skratta högt och så att jag inte kan sluta, men Åsa Asptjärn lyckas.

Handling
Så här står det på adlibris:

Ny termin, ny skola och nya vänner. Emanuel har alla chanser att omdefiniera sig själv. Men vem är han? Och kanske mer relevant, vem borde han vilja vara? Med Emanuel Kent Sjögren har Åsa Asptjärn skapat en sanslöst skön antihjälte, ett svenskt svar på Sue Townsends klassiker om Adrian Mole.
Det är sommarlovets sista dag och Emanuel Kent Sjögren och kompisen Tore ligger på rygg i gräset och stämmer av läget inför gymnasiestarten. De är ense om att de behöver en strategi, för här finns alla möjligheter att vända blad och bli den man vill vara. Okänd mark ska beträdas, nya vänskaper inledas och så vidare.
Och Emanuel gör sitt absolut bästa, han iakttar, försöker hitta rätt klädmässigt, och snappar fort upp grejen med kaffe i pappmugg på lektionen. Men det går så där.
I Emanuels basgrupp i Humanist 1 finns de som verkligen vet vilka de är, som Iggs som definierar sig som kille, och Frank som axlar ledarrollen bättre än många andra men som ärligt talat mår piss – och så finns Kaisa. Kaisa som skänker Emanuel ögonblick av lycka…
Men säg den lycka som varar.
Snart står Emanuel i orkanens öga av missförstånd där en okänd jazzmusiker, en hbtq-demo, brev han aldrig skrivit och en damastduk på mormors kalas spelar orimligt stora roller.

Reflektion
Åsa Asptjärn skriver med stor humor och ett rappt språk i Emanuels perspektiv. Han har vänner som är olika på flera sätt och de skapar ett härligt gäng. Situationerna Emanuel försätter sig i är dråpliga och utan att det blir tillgjort lockar de till skratt. Allvaret finns där också, med funderingar på omklädningsrum för alla, om någon är deprimerad eller inte och hur det är att trivas – eller inte trivas – i ett nytt sammanhang. Rekommenderas!

Vill du läsa de andra böckerna heter de Konsten att ha sjukt låga förväntningar och Manifest för hopplösa. Denna, Rimligt lyckade ögonblick, kan du köpa t.ex. här och här.

Böcker

Djupa Ro – Lisa Bjärbo

djupa ro bjärboJag älskar hur Lisa Bjärbo skriver. Jag skulle vilja skriva så. Men, ja, nu var det ju Djupa Ro jag skulle prata om. Lisa Bjärbos senaste ungdomsroman. Den som handlar om fyra 20-åringar som återvänder hem för en begravning. Och som upptäcker att vännen som dött inte dog så som det sägs. Så vad hände egentligen?

Handling
David och Ludde är och rensar fisk i Norge när telefonsamtalet kommer om vännens död och de beger sig hem för begravningen. De träffar vännerna Tove och Paula och minns tillsammans. Undrar vad som egentligen hände när vännen dog och om de vågar ta reda på sanningen.

Reflektion
Djupa Ro är sjön där vännen hittas död. En plats som aldrig mer kommer vara densamma. Inte heller det lilla samhälle där de växt upp kommer vara sig likt. Eller de. För hur kan man undvika att förändras när ens vän sedan man var barn dör. Och förändring kommer alltid ändå. Det märker vännerna som nu är tjugo år och som har hunnit vara ifrån orten där de växte upp ett helt år. Det hör ju till. Att förändras. Oavsett hur lätt eller svårt det kan kännas händer det ändå.

Lisa Bjärbo beskriver detta mycket fint i Djupa Ro. Hon skildrar vännernas relationer utifrån Davids perspektiv och sätter ord på det vi alla nog upplevt. Hur nära vi är vissa, medan andra finns mer i periferin, trots att man ingår i samma gäng. Samma gemenskap.

Och jag tycker om att Bjärbo skriver om ett svårt ämne som att en ung människa dör och att dödsorsaken är sådan att man inte gärna talar om den. Hennes bok är viktig av den orsaken, men också så fin för att den beskriver vad vi alla nog kan ha upplevt när vännerna glider ifrån oss, eller vad vi kommer uppleva om vi ännu inte nått dit.

Rekommenderas.

 

Köpsugen? Du hittar Djupa Ro bl.a. här eller här. Och på biblioteket förstås 🙂

 

Böcker

Middagsmörker – Charlotte Cederlund

middagsmörker cederlundDå var den läst, den efterlängtade debuten Middagsmörker av Charlotte Cederlund. En ungdomsbok som utspelar sig norra Norrland i samisk miljö med härliga fantastiska inslag av samisk myt och tradition. Så roligt med svensk fantasy. Mer sånt tänker jag.

Handling
Áili kommer till sin döda mammas uppväxtby mitt i vintern efter att pappan dött, för att bo hos morfadern, en man som gör vad han kan för att glömma att dottern dog vid födseln av barnbarnet och som inte tar emot Áili med de öppna armar han borde. Byn, liksom släkten, är okänd för Áili då hennes pappa noga såg till att hon inte skulle ha med sitt samiska arv att göra. Ett arv hon nu får uppleva kommer med krav och stora konsekvenser. Hon har nämligen en förmåga till magi som troddes vara utdöd, och nu visar det sig att Áili är den enda som kan skydda byn och samerna från en stor fara.

Reflektion
Middagsmörker är intensiv. Händelserna staplas på varandra i ett tempo som får mig att nästan tappa andan. Jag är glad att jag inte är den sextonåriga huvudpersonen när allt drar igång. Hennes ensamhet och utanförskap, mitt i den samiska gemenskapen, är kännbar och påtaglig. Ändå önskar jag mer hjärta och smärta, eller ja snarare kanske lite andhämtning och reflektion. För ämnen som misshandel, missbruk och att förlora sina föräldrar far liksom förbi. Är jag månde för gammal för ungdomslitteraturen? Eller för mycket socionom? 😉 Men bortsett från önskemål om små ”vilopauser” är boken en riktig bladvändare och jag drar med mig Middagsmörker på pendeln och på lunchen. Jag kan inte sluta läsa helt enkelt.

Norra Sverige med sina samiska trakter och den utsatthet som samerna upplever på olika vis är inte helt okänd för mig då jag vistats ett antal somrar och vintrar i norra Norrland. Men annars är samernas situation och deras historia, relativt okänd för många svenskar. (Hur många kan inte inte mer om indianerna i Nordamerika – ursäkta, menar förstås urinvånarna.) Just därför gillar jag att Cederlunds bok utspelas i den här norrländska och samiska miljön eftersom hon därmed sätter fingret på något mycket viktigt. Jag ser verkligen framemot den spännande fortsättningen på Middagsmörker. Rekommenderas!

Vill du ta del av ett utdrag från boken kan du läsa min smakebit här.

Köpsugen? Spana in Middagsmörker t.ex. här eller här. Själv köpte jag den direkt från Charlotte Cederlund och fick då ett signerat ex 🙂

 

Böcker

Paper Towns – John Green

Paper Towns John GreenIntresset för John Greens böcker är lite blandat för till skillnad från ungefär alla andra älskade jag inte The Fault in Our Stars, Förr eller senare exploderar jag. Däremot älskade jag hans Looking for Alaska. (En favoritbok.) Paper Towns kände jag mig helt enkelt ”tvungen” att läsa eftersom jag såg en biotrailer om den kommande filmen och tänkte att det här kan nog vara en bok jag gillar. Och det var det.

Handling
Quentin bor granne med Margo Roth Spiegelman. De var bästa vänner som små, men efter att de upptäckt en död man gled de ifrån varandra. Nu ska de sluta high school och Margo ber Quentin om hjälp med att hämnas på den otrogne pojkvännen. Det blir en helnatt fylld med galna upptåg. Därefter försvinner Margo. Det är visserligen inte första gången hon försvinner men det är första gången som hon efterlämnar ledtrådar för Quentin att följa. Fast de är så kluriga att han undrar om hon verkligen vill bli hittad.

Reflektion
Spännande handling och härliga karaktärer. Det är lätt att tycka om Quentin, men Margo har jag svårare för. Hon är för egensinnig för mig. Som tur är backas Quentin upp av ett litet gäng goa vänner med härliga personligheter som får mig att skratta högt flera gånger.

John Green har en förmåga att skriva böcker där ett mysterium behöver lösas på ena eller andra sättet och jag gillar hur Green binder samman de lösa trådarna. Titeln Paper Towns sa mig ingenting, och inte underlättar det att den syftar till ett fenomen som jag inte hört talas om vad det gäller den svenska motsvarigheten. Men när jag greppade titeln och betydelsen, ja då tycker jag att den är genialisk.

Paper Towns slukades snabbt. Lättläst och rolig. Tänkvärd förstås eftersom John Green alltid lyckas få med frågor om livet så fint. En del jag gillade extra mycket i den här ungdomsboken är frågan om vad vi fyller våra liv med och varför. Kanske är det än tydligare i den amerikanska medelklassen, det här med betyg, fin utbildning, karriär, familj och att ha en god ekonomi för att spara till barnens utbildning… Viktiga frågor ändock, vilket land vi än befinner oss i.

Dessutom ser jag framemot filmen. Paper Towns har premiär 24 juli. Jag hoppas verkligen att man fångat stämningen i boken. Om inte annat, skynda och läs innan du ser filmen. Det tror jag inte att du förlorar något på. Paper Towns, ännu en bok av John Green som jag gillade skarpt. Rekommenderas!

Köpsugen? Du kan hitta den här eller här. Eller så gör du som jag och lånar från biblioteket 😉