Böcker

Kvinnan på tåget – Paula Hawkins

Då har jag äntligen läst Kvinnan på tåget. Paula Hawkins omskrivna och hyllade debut och spänningsroman. Att jag läste den sådär tre år efter alla andra gjorde den inte alls mindre spännande. Jag hade lyckats undvika spoilers och läsningen blev av den lättlästa bladvändande sorten när den är som bäst.

Rachel är kvinnan på tåget som varje dag åker pendeln och iakttar ett hus. Hon fantiserar om paret som bor där. Själv är hon frånskild, inneboende hos en vän och så dricker hon alldeles för mycket och alldeles för ofta. När hon inser att hon kan vara vittne till ett brott har hon svårt att bli trodd. Det är för mycket som talar emot henne. Till och med så att hon själv blir misstänkt. Hon som bara suttit på ett tåg och fantiserat om ett par där allt – trots den perfekta ytan – inte alls stått rätt till.

Paula Hawkins låter Rachel vara huvudperson, även om det finns två kvinnliga berättarperspektiv till. Genom dessa tre kvinnors berättelser knyts handlingen samman och jag håller andan länge i väntan på att få veta vad som hänt, vem som gjort vad och varför. Att klura ut ”who did it” ett tag innan lösningen ges, gör en förstås nöjd, på samma gång som jag misstänker att författaren bjuder på detta. För i mina ögon blir det uppenbart ett tag innan avslöjandet sker. Men vem vet, kanske jag hade på huvudet skaft denna gång och andra biter andlöst på naglarna ända in i det sista. Härligt att få göra den resan också.

Kvinna på tåget blev film 2016 och jag har fått höra (dvs läst) av andra bloggare att boken är bättre än filmen. Så är det ju ofta och jag är inte förvånad. I filmen hittar du Emily Blunt i rollen som Rachel. Har du både läst boken och sett filmen, vad tyckte du i så fall?

Om du inte läst boken tycker jag absolut du kan göra det. Rekommenderas!

En bok du vill köpa, eller läsa mer om? Du hittar Kvinnan på tåget t.ex. här och här.

Annonser

8 reaktioner till “Kvinnan på tåget – Paula Hawkins”

  1. Älskade också boken och blir så glad att höra att du gillade den. Själv blev jag totalt drabbad av stämningen som förmedlas med språket och berättarstilen, tycker det var riktigt bra gjort av författaren. 🙂 Jag har inte sett filmen, antar att jag skulle bli besviken, men också för att jag mer eller mindre slutat gå på bio.

    1. Jag fyndade denna på en loppis och blev så glad eftersom jag velat läsa den sedan alla positiva bloggomdömen kom när den getts ut. Författaren har lyckats med en välskriven och fängslande historia som ger alla pusselbitar på ett snyggt sätt med tillbakablickar och minnen (liksom avsaknaden av de senare). Jag var rädd för att bli besviken just för att ALLA verkat gilla den. Skönt när även jag föll. 😉
      Jag är nyfiken på filmen men så glad för att det blev boken först. 😊
      Kul att höra från dig. Trevlig midsommar!

  2. Jag har både läst boken och sett filmen. Boken är, så klart, väldigt mycket bättre. Bara det att hela miljön har flyttats från England till USA gör att det blir en helt annan stämning i filmen. Och Emily Blunt är alldeles för vacker för att spela nersupen 🙂 Ett plus till filmen är att jag tyckte att det verkade lite mer otydligt vem som var mördaren. Det är ju svårt för mig att avgöra riktigt, men sambon gissade i alla fall fel 🙂

    1. Att Blunt är för snygg som nersupen alkoholist kan jag förstå. Och att man flyttat handlingen till USA känns som ett minus. Jag har mycket lättare att se det klaustrofobiska i stämningen när jag tänker England. Intressant att mördaren kanske gjorts mer otydlig i filmen. Det blir jag nyfiken på.
      Roligt att få ta del av dina iakktagelser. Ha en fin sommar!

  3. Lyssnade på boken och tyckte mycket om den, trots att uppläsaren av någon anledning använde en gnällig röst till Rachel och barnslig röst till de andra kvinnorna.
    Filmen fungerade hyfsat trots miljöombytet, men jag hade gärna sett London med förorter i stället, tror att hela stämningen blivit vassare om det varit brittiskt. Visst är Emily Blunt vacker men jag tycker att det illustrerade att alkoholism kan drabba vem som helst, inte bara en klichémässigt nedgången a-lagare på en parkbänk. Bra jobbat av dig att ha duckat för alla spoilers 🙂

    1. Dåliga uppläsare alltså… suck.
      Jag bodde i en förort på en språkresa och hade 40 min med tåg in till London så jag kan lätt föreställa mig vad Rachel ser. Synd att de bytte från England till USA när de gjorde filmen. Och visst kan alkoholism drabba vem som helst, även om jag undrar om Blunt gestaltar det ”skitigt” nog. Eller om filmen inte gör det, just med någon sorts anpassad Hollywoodgrej kring hur karaktärerna är/bör vara… Så att Blunt kanske kunnat göra det, men filmen inte är av den sorten. Om du är med på tankegången? Thrillers vs socialrealistisk drama-genre liksom. 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.