City of Lost Souls är femte boken i The Mortal Instruments-serien. En bok som följer direkt på handlingen i den föregående City of Fallen Angels som slutade med en cliffhanger. Alltså var det väldigt lockande att fortsätta och jag ångrar inte att jag tog upp läsningen direkt efter att jag avslutat fyran. På så vis känns det som om de två snarare var en enda bok.
Handling
Oj, vad ska jag säga utan att spoila City of Lost Souls (eller avslöja fyrans handling)? Det blir att läsa på egen risk om man inte vill veta för mycket 😉
Clary beger sig iväg efter sin pojkvän Jace som drabbats av en sorts förbannelse där han går i den onde Sebastians ledband och är helt utan egen vilja. Alla arbetar intensivt för att få Jace tillbaka, dvs alla utom The Clave. De prioriterar nämligen annat efter ett antal veckors sökande. Dessutom är Clary, Simon, Isabelle och Alec övertygade om att The Clave skulle döda Jace om de förstår att han utgör ett hot ihop med Sebastian och där undanröjandet av Jace även skulle innebära att Sebastian försvinner. Knivigt värre.
Utöver detta kämpar Alec med sin relation till Magnus där svartsjuka på Magnus före detta pojk-och flickvänner har slagit till. En vampyr är lös på gatorna och dödar ungefär allt som kommer i dess väg. Och så har vi Clarys bästa vän Simon, som försöker vänja sig vid sitt nya vampyrskap, rädd för att hela hans familj kommer stöta bort honom när de förstår vad han är. Han är ju trots allt ett monster, även om inte Clary och vännerna ser det.
Reflektion
Som jag sa i recensionen av fyran, City of Fallen Angels, är det bland annat karaktärerna som får mig att läsa vidare. Relationerna intresserar även om jag irriterar mig enormt på Alecs osäkerhet för Magnus tidigare kärleksliv. Simon är fortfarande den karaktär jag trivs bäst med även om Izabelle tar sig. Hon får ett större djup från att ”bara” ha varit en demonjägartjej med stort ego och lång piska.
Dessutom är jag riktigt förtjust i huset (lägenheten?) som Jace och Sebastian gömmer sig i och som befinner sig i någon sorts mellandimension och förflyttas runt i världen på ett magiskt sätt. Ett sådant hus hade inte suttit fel.
Det är som vanligt mycket spännande. Och lite otäckare än vanligt. Att läsa går undan. Dock är jag inte helt såld på stridsscenerna och skummar dem lätt. Alltså går läsningen stundtals lite för fort. Lätt hänt att missa om någon karaktär skadas, eller rent av dör, om en låter ögonen fara fram för snabbt över dessa sidor.
Bara sista boken kvar, City of Heavenly Fire, som är riktigt tjock så den vill jag ha gott om tid för och inte bara några ströstunder här och där 🙂
City of Lost Souls, en bladvändarbok i serien. Rekommenderas.
Köpsugen? Då hittar du den t.ex. här eller här.