Bokbloggsjerka – Köpbegäret och bokrean

Fredag och jag är ledig från jobbet. Jag har ingen uppgift för utbildningen (mer än egna manusprojektet) och inget inbokat under dagen. Fast jag tänkte jag skulle ta en tur in till stan och kika lite på reaböckerna. Kika, inte köpa… Eller? Om att vilja köpa böcker handlar bokbloggsjerkan hos Annika idag. Jag har tid att vara med och tycker det är jättekul att den börjat igen. Frågan från Annika lyder:

Jag kan inte gå in på en bokhandel utan att köpa böcker som jag känner ett absolut tvång att äga just där och då. Jag utgår ifrån att alla känner igen sig (eller har jag fel?), var tror du att detta tvång/denna impuls bottnar i?

Tvånget kring att äga böcker har lugnat ner sig. Många böcker är dock otroligt snygga, som alla vackra klassikerböcker. Deras omslag kan verkligen få mig att vilja äga ungefär varenda en. Och visst, någon har slunkit med hem trots att jag inte tänkt handla. Så snygghet i kombination med att det är en bok en liksom borde ha läst då faller jag lättare. Eller ja, ähum, borde ha läst. Jag säger inte att jag läst mina finklassiker bara för att jag köpt dem.

Det är i alla fall en tanke kring varifrån mitt tvång kommer ifrån. Dessutom kan jag tänka att en liten, liten pocket ska väl ändå inte ta så mycket plats. Och är den inte bra kan jag skänka/sälja den. Ett intalande som ibland får mig göra inköp.

Men faktiskt är det så att jag har blivit mycket bättre på att inte följa impulskänslan att vilja äga boken. Jag lånar böcker från biblioteket ofta. Och än så länge har jag inte stött på en bok som inte funnits. (Jag vet, det går att önska att de beställer, men det har jag sluppit.)

Ska bli spännande att se hur boktittandet kommer gå idag. Jag är mest på jakt efter ungdomsböcker, men med tanke på hur välfyllda bokhyllorna är – d.v.s. fulla – borde jag inte köpa någon alls. 😉

Trevlig helg på er!

Bokbloggsjerka – Sherlock Holmes My Number One

I bokbloggsjerkan hos Annika kommer en fundering kring Sherlock Holmes och som ett fan av denna karaktär – i de flesta former faktiskt – måste jag ju vara med trots att jag inte är hemma i helgen. Annika beskriver sin relation till Arthur Conan Doyle skapelse och undrar följande: Vilken är din? Har du läst böckerna? Har du någon favorit? Har du sett tv-serien/tv-serierna? Kort sagt, skriv om vad du vill så länge det har med Holmes och/eller Doyle att göra.

Som sagt, stort fan av karaktären. I tidig tonår läste jag böckerna, eller novellerna som det ju är. Dessutom tittade jag på en tv-serie. Den med Jeremy Brett i huvudrollen. Alla filmer som kom på tv såg jag också. Minns inte mycket av vad jag tyckte om dem, men de intresserade mig eftersom jag gillar konceptet med denna speciella karaktär och hans eviga följeslagare Dr Watson.

En film som dock stack ut var från 70-talet. Den baseras fritt på Conan Doyles berättelser. På svenska heter den Sherlock Holmes Privatögat privat och är ganska annorlunda. Holmes håller på att sätta sitt goda rykte på spel när han tror sig hjälpa en ung kvinna som en kväll levereras till hans dörr efter att hon fiskats upp ur Themsen och har glömt vem hon är, men hon hade en lapp med hans adress i handen… Komplikationer och hemliga projekt på drottningens order. Det är inte ofta Holmes trampar i klaveret men här gör han det. I filmen kan vi se vackra ballerinor, ett antal dvärgar, Loch Ness-monstret och kanariefåglar. Så ja, den är rätt speciell, men mycket underhållande. Skulle gärna se den igen.

Annars är det BBC:s produktion Sherlock som gäller för tillfället. Tycker, likt många andra, att serien är suverän och något av det bästa som går att se på tv just nu. Filmerna med Robert Downey Jr. gillar jag också skarpt. Dock har jag inte förstått tjusningen med den amerikanske serien Elementary – även om jag i ärlighetens namn inte gett den en riktig chans. Tyckte bara den var för vanlig när jag kikade på något avsnitt.

I övrigt håller jag på att läser Mattias Boströms faktabok Från Holmes till Sherlock. En ypperligt intressant bok som jag plockar upp lite då och då när jag vill fylla på med sköna faktabeskrivningar om hur Conans Doyles karaktär kom att bli den största detektiven i historien. Eftersom jag bara kommit halvvägs med boken är det precis innan novellerna började filmas, men oj, vad jag ser framemot att läsa om detta och hur Holmes blev vår tids Sherlock!

Ja, det var det. Jag ska försöka få till lite tid nu när jag kommer vara på resande fot att se vad ni andra har skrivit. Kanske får jag tips om något jag missat. 😉 Trevlig helg!

Bokbloggsjerka – Speglande boktitel

Fredag och tid för Annikas jerka. Yay. Allt för att jag igår slutade mitt jobb och börjar nytt på tisdag. Yay för det med 😉

I helgens bokbloggsjerka ställer Siri frågan: Av böckerna i din bokhyllan, vilken titel beskriver dig bäst?

Ingen enkel sak. Jag fick titta runt lite och landade för Paulo Coelhos Veronica bestämmer sig för att dö. Och nej, jag har inte bestämt mig för att dö. Bäst att få det klargjort så ni slipper oroa er. Men titeln passar bra för när jag bestämmer mig för något brukar jag se till att få det gjort eller planerar för hur det ska bli möjligt… Jag har långtgående mål som jag tror att jag kommer förverkliga. Kortare mål är lättare att ta tag i. Och jag brukar som sagt göra det jag bestämt mig för.

Boken Veronica bestämmer sig för att dö har jag förresten inte läst, men jag såg filmen med Sarah Michelle Geller i huvudrollen. En jättefin film. Jag ville först inte se den alls (trodde den skulle vara jättejobbig), men oj vad glad jag blev för att jag såg den. Ångrar det inte. Jag har faktiskt inte sett om den av rädsla för att förlora den där fantastiska känslan från första titten.

Då får jag se om ni andra lyckats hitta titlar som beskriver er. Trevlig fredag och helg!

 

Bokbloggsjerka – Alice är över 100 år

Annikas bokbloggsjerka hade paus, sedan när hon drog igång igen har jag haft dåligt med tid. Men tid har jag idag, för jag är ledig! En ljuvlig solig fredag att ha ledigt på. I helgens jerka ställs frågan, med hjälp av Koko, om vi kan berätta om en bok som är över 100 år och fortfarande läsvärd.

Alice i Underlandet, Lewis Carroll. En rolig, fyndig och härlig barnbok som fungerar utmärkt för vuxna. Den publicerades 1865 och kom ut på svenska fem år senare. Jag har läst den på svenska som barn och på engelska som vuxen i en utgåva från 1800-talet vars kringelikluriga ordlekar inte var särskilt lätta att hänga med i.

Att Alice i Underlandet är populär går väl inte riktigt att tvivla på då den animerats och filmats flera gånger. Senast nu av Tim Burton, där han har sitt radarpar Helena Bonham Carter i rollen som Den röda drottningen – ni vet, hon som vill ta av huvudena på sina undersåtar – och Johnny Depp som den tokiga hattmakaren med illrött hår. Burton kommer dessutom med fortsättningen nu, Alice i Spegellandet. Den har premiär i maj och jag hoppas den får bra recensioner så att det blir ett biobesök.

Då är frågan om fler än jag skrivit om denna 151-åriga flicka… Jag kom förstås att tänka på flera bra ”gamla” böcker, men idag fick Alice hamna i rampljuset. Trevlig helg!

Bokbloggsjerka – Blivande klassikerböcker

Långhelg. Underbart. Samtidigt är det fredag och som vanligt dags för bokbloggsjerka. För helgen är det följande fråga från Robert som gäller hos Annika:
Vilka moderna böcker tror du kommer att räknas som klassiker om hundra år?

Det var en svår en. Jag som läser många ungdomsböcker märker att de oftast är rätt moderna av sig och att de inte alltid ”håller i längden”.

En svensk författare jag tänker på som kom ut med en serie i slutet av 1980-talet är Maria Gripe och hennes Skuggsvit som börjar med Skuggan över stenbänken. Men de är ju historiska romaner, och riktade mer till unga än vuxna även om de funkar minst lika bra för oss som passerat ungdomsåren. Eftersom de utspelas på 1910-talet vet jag inte om de kan räknas som moderna böcker. Annars tycker jag att de har en härlig tidlöshet över sig.

En serie jag tycker borde kunna bli en klassiker är Hungerspelen. De är trots allt lite av trendsättare för den dystopiska genre som exploderar nu. Vuxna läser dem, unga läser dem, och många har sett filmerna. Crossover när det är som bäst enligt mig.

Om jag tänker barnböcker så borde Harry Potter kunna bli en klassiker. Med den magiska världen finns en tidlöshet i böckerna som gör att de bör funka lika bra för barn om hundra år som nu. Lite som Tolkiens Sagan om ringen, även om Harry Potter-böckerna är mer barnvänliga, åtminstone inledningsvis 😉

Det får bli mina tre klassikerspådomar. Vad tror ni? Andra som sagt samma kanske?

 

Bokbloggsjerka – Förtjust i karaktärer

Fredag och jerkadags. Jag har haft lite fullt upp de senaste helgerna, men nu tar jag mig tid att svara på en ny jerkafråga. ”Är det bara jag som kan bli ”sjukligt” förtjust i en karaktär i en bok eller på tv/film?”

Nej, Annika det är du inte ensam om. Jag har flera karaktärer som jag verkligen gillar, men om jag ska ta tre som jag just nu gärna följer i sina respektive tv-serier är: Damon i Vampire Diaries, Sherlock Holmes i BBC-serien Sherlock och Tyrion i Game of Thrones.

Fast nu blev det ju bara killar. Det går ju inte. Jag verkar ju killtokig. Och lite extra förtjust är jag kanske i Damon. Han ser ruskigt bra ut, men det jag gillar med hans karaktär är att han utvecklas från värsta psykopatvampyren till någon mjukare och mindre monsteraktig.

Men en tjejkaraktär som jag är lite ”sjukligt” förtjust i är så klart Buffy i The Vampire Slayer (Sarah Michelle Geller gör henne så bra). Även om den serien inte är aktuell just nu, leder hon helt klart tjejkaraktärsligan. Annars är ju Arya en karaktär i Game of Thrones som jag tycker är riktigt bra.

Så både böcker och tv-serier kom med här, även om Buffy inte finns som bok utan som seriealbum. För att vara med och jerka eller se fler svar kan du kika in hos Annika. Trevlig helg!

Bokbloggsjerka – När intresset svalnar

I helgens bokbloggsjerka hos Annika skriver hon så här:

Den mest uppenbara frågan borde väl egentligen handla om bokrean, men i stället väljer jag att fråga dig om du har läst en bokserie som du slutade tycka om under resans gång och varför? Om du inte läser serier kan du väl i stället berätta om vilken bok som har haft det perfekta slutet (utan att lämna ut för många detaljer förstås). Naturligtvis finns det ingenting som stoppar dig från att besvara båda frågorna om du vill.

En serie jag hoppats mycket på var trilogin Den mörka materian, av Philip Pullman, i vilken Guldkompassen är den första boken. Redan under läsningen av bok två började jag tycka att det inte alls var så fängslande som jag hoppats. Dessutom tyckte jag att handlingen blev lite rörig och så jag kände inte tillräckligt med karaktärerna. Jag läste tredje boken också, mest av nyfikenhet men skummade vissa partier som inte lockade tillräckligt till vanlig läsning.

Eftersom jag läser en del fantasy, och YA, som ju ofta är böcker med så kallade fantastiska inslag, blir det ofta serier. Trilogier eller längre. Men böcker om tre är oftast en rätt lagom längd. Tröttnar man kan man ändå läsa klart – för att stilla sin nyfikenhet. Ja, om de inte tappar en totalt förstås, då lägger jag hellre tid på annat.

Bokbloggsjerka – Hur och var blir det inlägg

I helgens bokbloggsjerka önskar Annika att vi skriver om hur vi får till våra inlägg och var.

Förut, under mina två nyligen avslutade pluggår, skrev jag mest hemma och på datorn. Nu när jag jobbar igen är hemmatiden mer knapp och jag får ihop något inlägg på mobilen eller på någon jobbrast då och då. Fast jag föredrar att skriva hemma.

Hur jag gör för att få till inlägg är ju lite svårare att svara snabbt på. Men funderingar kring det jag läser och ämnen som handlar om böcker på något vis försöker jag fånga i utkast. Men det går sådär. Liksom tankar om skrivprocessen, som också kan vara svårt att få på pränt. Enklast är att skriva omdömen om lästa böcker. Den sortens uppgift har ju rätt så tydliga ramar och mål om man säger så 😉

Var det svar på frågan? Hm… Får se vad ni andra sagt och precis som Annika efterfrågade kanske jag kan få lite inspiration och tips. Känns som jag kan behöva det.

Bokbloggsjerka – När baksidan ger mersmak

Jerkadags. Annika säger så här: Johanna på Bokhora ställde tidigare i veckan en fråga om baksidestexter, och eftersom jag personligen alltid läser den blev jag nyfiken på hur du tycker att den ska vara för att fånga ditt intresse (alternativt vad den absolut inte får innehålla för att undvika att du ska rata en bok för gott).

Annika har ett riktigt roligt exempel väl värt att kika på. Jag önskar att även jag kunde minnas en så annorlunda baksidestext, men nope.

Jag vill ha en baksidestext som speglar bokens stil och språk, berättar vad boken handlar om (förstås!) och som inte avslöjar spännande vändningar.

En baksidestext – minns inte vilken – avslöjade händelser som låg ungefär hälften in i boken. Så det enda jag väntade på var att det skulle hända och först därefter kunde jag njuta av att läsa något ”nytt”. Det blev lite konstigt.

 

Bokbloggsjerka – serier på tv

Bokbloggsjerkan är tillbaka, yay! Första frågan för året handlar om tv-serier. Något jag lägger alldeles för mycket tid på, eller tja… Varför säger man så? Om man ”lägger alldeles för mycket tid” på att läsa, då poppar väl inte det dåliga samvetet upp på samma sätt? Mer än att man borde dammsugit. Men att titta på tv, det är visst inte lika accepterat.

Annika undrar i alla fall följande:Finns det någon tv-serie (eller hur många som helst) som du såg 2014 (eller åtminstone påbörjade förra året) som du skulle kunna tipsa om?

Jag tror inte jag upptäckte några nya serier förra året. Däremot såg jag framemot tredje säsongen av BBC:s Sherlock, den med Benedict Cumberbatch och Martin Freeman. Tre nya avsnitt kom i januari och nog har jag hunnit se om dem åtminstone två gånger under året. Bästa serien på hur många år som helst och en nuvarande favorit!